”Bra att det inte blev strejk” – röster om avtalet på Samhall
Stämningen bland Fastighets företrädare i Samhalldelegationen är lättad över att det inte blev strejk och att låglönesatsningen är hemma. Men det finns både plus och minus med de ändringar som gjorts i avtalet.
I går kväll accepterade både LO-förbunden och Almega medlarnas bud på Samhallavtalet. Avtalet är treårigt och ger en höjning av grundlönen med 528 kronor från den 1 oktober i år. Nästa år höjs lönen för de anställda i kärnuppdraget med 491 kronor och den 1 oktober 2019 höjs den med 575 kronor. Räknat i procent blir löneökningarna 7,1 procent och det är mer än det så kallade märket eftersom det innehåller den låglönesatsning som LO drivit.
Jorma Kauppi är fastighetsskötare på Samhall i Haparanda och han tycker att det är bra att avtalet är klart.
– Jo, men det var bra att det inte blev strejk. Det brukar aldrig vara en bra lösning, även om det ibland är nödvändigt.
Vad tycker du om löneökningen på 7,1 procent?
– Ja, det är i stort sett bra. Man vill förstås alltid ha mer, men jag är ganska nöjd, säger Jorma Kauppi.
I Skellefteå finns kollegan Stephan Petersson som städar butiker. Han säger så här om avtalet:
– Det är ju ungefär samma ökningar hela tiden, det blir ju inte mer än en femhundralapp.
Hade du hoppats på mer?
– Nja, generellt så ligger ju ökningarna där. Det dåliga är ju vårt ob-tillägg på helger som är fantastiskt lågt på Samhall jämfört med andra städföretag. Jag jobbar helger och får mycket ob, men det blir ju inga pengar. Ob borde höjas till runt 75 spänn, säger Stephan Petersson på Samhall i Skellefteå.
Flera av Fastighets förtroendevalda på Samhall har suttit med i den stora förhandlingsdelegationen. En av dem är Eshagh Najmeddin, klubbordförande för Samhall i Stockholm.
– Det är bra att vi tecknat avtal och att det inte blev konflikt. Vi har också fått precis det som LO krävt i löneökningar. Jag tror att Samhall var lite rädda för att det skulle bli strejk, de hade förlorat viktiga kunder på det, säger Eshagh Najmeddin.
Tror du att medlemmarna kommer att vara nöjda med det?
– Jag hoppas det. Om man tittar på sin egen lön kanske man tänker att 528 kronor, det är ingenting. Men för Samhall med 20 000 anställda så blir det jättemycket pengar.
I årets avtalsrörelse har LO krävt en låglönesatsning för alla som tjänar under 24 000 kronor. Eftersom lönerna är låga på Samhall var detta en fråga som gjorde att det var svårt att enas med arbetsgivarna.
– Vi fick låglönesatsningen och det är riktigt bra, säger Annica Falck från region Väst, som också är Fastighets representant i Samhalls företagsråd.
I det nya avtalet har det gjorts en del förändringar om exempelvis läkarbesök på arbetstid och arbetstidsförkortningen ATK. Den nya formuleringen om läkarbesök är att det ska vara akutbesök för att få gå på betald arbetstid. Samtidigt står det nu också att en ska kunna gå på till exempel cellprovstagning, mammografi och PSA-prov men kunna visa med ett kvitto att besöket gjorts.
Mohammad Kazam Malaki, klubbordförande på Samhall i Helsingborg, ser en del problem med ändringarna i avtalet.
– Det jag tror kan bli problem är att det blir en massa lokala förhandlingar med de nya villkorsändringarna.
– Vad som är akuta läkarbesök kan bli jättesvårt att förklara, både för anställda och chefer. En del nya chefer förstår inte att vi här på Samhall har många som sjukskrivs ofta och har många sjukdomar.
– En del kanske blir missnöjda med ändringen. Nu står det att det ska vara akut besök, men det är också tydligare, säger Eshagh Najmeddin.
Anställda på Samhall har ett arbetstidskonto, ATK. Nu har det gjorts förtydliganden hur arbetstidsförkortningen ska kunna tas ut. Om en anställd säger till i god tid ska det finnas sakliga skäl för att arbetsgivaren ska kunna neka till ledigheten.
Samtidigt får anställda inte spara för mycket i sin timbank. Tid som inte tagits ut under det år som tiden arbetats in kan arbetsgivaren besluta att lägga ut som ledighet.
– Det är ju så olika hur det fungerar i olika distrikt. ATK kan det nog bli problem med, för att det på sina håll finns chefer som bara ser till pengarna och inte tar hänsyn till personerna och kan säga nej till att ta ut ledighet, säger Annica Falck.
– Det blir viktigt för oss fackliga att informera våra medlemmar att de tar kopior på sina ledighetsansökningar. Arbetsgivaren måste ha sakliga skäl för att säga nej till ledighet som man begärt i god tid och då kan vi förhandla lättare om vi kan se svart på vitt varför de avslagit ledigheten, säger hon.
Eshagh Najmeddin ser också fördelar med ändringen.
– Det blev tydligare nu. Vi har varit lite dåliga som anställda på att ta ut timmarna, en del har sparat för många timmar. Arbetsgivarna tyckte att ”vill ni inte ha timmarna?”. Vi kastade tillbaka att medlemmarna inte får möjlighet att ta ut sin tid och jag tror att det blir lättare nu.
– Det är lite som ett glas vatten. Om du inte dricker blir det svårt att fylla på.
Mohammad Kazam Malaki i Helsingborg ser både plus och minus med förändringen.
– ATK kommer att fungera jättebra för en del, men för en del nyckelpersoner är det svårt att få ledigt. De får alltid nej av sin chef för att de behövs i verksamheten.
Borde Samhall utöka bemanningen på en del objekt?
– Absolut. Vi säger hela tiden att cheferna inte bara ska tänka på ekonomin utan att de också ska tänka på personalen. De är jättedåliga på det.
Treårigt avtal på Samhall
Löneökningarna för de anställda i kärnuppdraget på Samhall läggs på grundlönen.
Höjningen blir 528 kronor den 1 oktober 2017, med 491 kronor 2018 och med 575 kronor i oktober 2019.
Övriga ersättningar höjs med 6,5 procent under treårsperioden.
Utvecklingsanställda får en löneökning på 6,5 procent under treårsperioden.