Oavsett vad de olika parterna säger om avtalets värde kommer anställda i kärnuppdraget på Samhall att få en höjningen av grundlönen. I dag är den 19 880 kronor per månad, men från 1 oktober i år höjs den med 528 kronor, för att de kommande två åren höjas med 491 respektive 575 kronor.

LO har under hela avtalsrörelsen krävt en extra låglönesatsning för alla som tjänar under 24 000 kronor, en satsning utöver industrins märke på 6,5 procent. Arbetsgivarorganisationen Almega har å sin sida under hela avtalsrörelsen hävdat att löneökningar utöver industrimärket ska betalas med försämringar i övriga villkor.

Nu menar Almega att avtalet för de Samhallanställda totalt sett hamnar på 6,5 procent, medan LO säger att avtalet ger löneökningar på 7,1 procent. Hur hänger detta ihop?

– Almega säger alltid att avtalet landat på 6,5 procent, det är deras ingång, säger Ann-Marie Stenberg som är avtalsansvarig för Samhall på LO.

Har ni gått med på försämringar som motsvarar den beräkningen som Almega gör?
– Nej, vi har inte sålt ut villkor. Vi har gjort olika förändringar och på några punkter har de fått vad de ville och i några fall har vi fått. Vi bedömer det som ett jämförbart byte, säger Ann-Marie Stenberg.

Exempel på förbättringar är enligt henne att det blivit en starkare skrivning att arbetsgivaren måste ange sakliga skäl för att kunna neka att ta ut arbetstidsförkortning om den aviserats i god tid. Ett annat exempel är att det nu skrivits in i avtalet att exempelvis cellprovstagning, PSA-prov och röntgen och mammografi får ske på arbetstid.

Per Gradén är avtalsansvarig på Almega Samhallförbundet. Att Almega och LO hävdar att avtalet är värt olika mycket kommenterar han så här:
– LO pratar ju om löneökningarna som avtalsvärdesökning. Och det klart att tekniskt sett blir löneökningarna högre än 6,5 procent med låglönesatsningen. Men sedan har det blivit villkorsförändringar  till vår fördel som gör att vi räknar hem det totala avtalsvärdet till 6,5 procent.

Enligt facken så har båda parter fått och gett, är förändringarna värda så mycket i pengar för Samhall?
– Vi ser inte kollektivavtalet i första hand som en förmånsprodukt utan som ett verktyg för hur man ska styra verksamheten. Och då är det en stor fördel om avtalet blir tydligare, säger Per Gradén och fortsätter:
– Det blir betydligt mindre tid som behöver läggas på lokala förhandlingar och mindre tid på att diskutera med individer, så det kommer att underlätta.

Ni ville ju inte att hela löneökningen  skulle läggas på grundlönen. Vad tycker du om att det blev så?
– Nu har vi accepterat det, men det kommer att leda till en sammanpressad lönestruktur. Vi vill dra i sär lönestrukturen så att man premieras om man får större ansvar och arbetsuppgifter.

Löneökningen för utvecklingsanställda, LFU, räknas i procent och höjs med 2,2 procent det första året, 2,0 procent nästa år och 2,3 procent 2019. Det blir 6,5 procent och alltså mindre än höjningen för de anställda i kärnuppdraget.
– Ja, det stämmer. Vi satsade rejält på de utvecklingsanställda i förra årets avtalsrörelse. De fick då betydligt mer än andra anställda, säger Ann-Marie Stenberg på LO.

Samhall ägs av staten

Samhalls uppgift är att skapa utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga.

Avtalet mellan LO och Almega gäller drygt 20 000 anställda.

Fastighets, GS, Handels, IF Metall, Seko, Kommunal samt Hotell- och Restaurangfacket har alla avtal inom Samhalls olika verksamheter. Almega Samhallförbundet företräder arbetsgivarna.