Att sköta en is för ett lag i Svenska hockeyligan, SHL, kräver kunskap och omsorg. Spelarna märker direkt om isen inte håller tillräckligt bra kvalitet.
Vanliga besökare i arenan funderar ofta på andra aspekter.
– Jag får nästan alltid samma två frågor: ”Hur tjock är isen?” och ”hur kommer reklamen dit?”, säger Lars-Göran Gésan.
I dag ska han demonstrera hur det senare går till.

Lars-Göran Gésan, vaktmästare anställd av Färjestad BK i Karlstad.

Kollegerna står redan i sina gummistövlar och vecklar ut färgglada glasfiberdukar. De måste noggrant placeras innan isen kan spolas och byggas på till åkbart läge.
– Jag började i går och skrapade ner isen till den här nivån, det är så mycket jag vågar ta innan den blir dålig, säger Lars-Göran Gésan.
För att den ska bli lagom tjock fräser en robot ner isen i kanterna. Den mäter tjockleken med laser och utifrån det kan ismaskinens skrapa ställas in.
Även det är ett hantverk.
– Att lära sig köra ismaskin går fort. Det som tar tid är att få in känslan för den. Hur mycket som hyvlas och hur mycket vatten som kommer. Jag själv brukar lyssna, man lär sig hur det ska låta, säger Lars-Göran Gésan som har jobbat åt föreningen sedan början av 1990-talet.

Det krävs flera personer för att hålla koll på de stora reklamdukarna. Tekningscirklarna är nio meter i diameter.

Reklamcirklarna som ska placeras i isen kommer i fyra delar. Först läggs en av mittdelarna. Placeringen bestäms utifrån tekningspunkten och vinkeln utifrån fotoläktaren. Det är viktigt att motiven på dukarna syns ordentligt.
I dag är de fyra stycken som hjälps åt för att det inte blir några veck. Tanken är att reklamen ska kunna ligga i isen hela säsongen, och helst ska den kunna återanvändas även nästa säsong.
Varje cirkel, av glasfiberduk, kostar 14 000 kronor att tillverka.
– Det måste vara ett material som suger åt sig vattnet. Annars fastnar det inte i isen, säger Jimmy Wendel.
När det första stycket är rätt placerat spolar Lars-Göran Gésan vatten över det med sitt hemmabyggda slangskaft.


Samtidigt använder de tre andra gummiskrapor för att få bort alla veck och bubblor.
– Om det blir luftbubblor blir det så småningom vita fläckar, berättar Jimmy Wendel medan han halkar fram med sina gummistövlar.
– All förorening som finns i en is kommer förr eller senare upp till ytan, tillägger Lars-Göran Gésan.

Varje luftbubbla måste ut för att inte göra märken i isen.

Inför varje match gäller två dagar av förberedelser. Vaktmästarna kollar att allt är helt och fungerande, att inget ska bytas eller ändras och att isen är som den ska.
Dagen innan matchen sänks värmen i arenan. När lokalen fylls med flera tusen människor alstras så mycket värme att det annars skulle påverka isen. Målet är att ha en lufttemperatur på 17 grader.
– För att isen inte ska smälta måste den vara riktigt kall i botten och sedan varmare på ytan. Det är en balansgång att hitta den perfekta mixen, säger Lars-Göran Gésan.
Under själva matcherna är vaktmästarna alltid stand-by och beredda på allt som kan hända.
– Det kan vara rutor som hoppar ur eller vad som helst. Man måste vara fokuserad, säger Jimmy Wendel.

De känner alla ett ansvar för att både spelare och publik ska få en bra upplevelse och att det ska gå bra för laget.
– Jag tror alltid att det ska gå bra. Vi jobbar tillsammans med laget, de är våra arbetskamrater, säger Lars-Göran Gésan och fortsätter:
– Det handlar om våra jobb också. Skulle de rasa i tabellen skulle vi förlora intäkter och då kanske vi inte skulle få vara kvar.
Alla timmar är viktiga. Vaktmästarna jobbar två av fem helger och varje helg jobbar de 26 timmar.
– Vi har valt långpass i stället för att jobba varannan helg, berättar Jimmy Wendel.
I dagsläget är de fyra fastanställda, en säsongsanställd och en lönebidragsanställd.
Plus arenachefen Stefan Jonsson som är delaktig i det mesta.

Arenachef Stefan Jonsson hämtar den femte reklamcirkeln som kommit med taxi från flyget från leverantören.

Just den här dagen hjälper han till med att lägga reklamen. Men det är också hans jobb att efter lunch ta emot den femte och sista reklamcirkeln. Den som ska ligga i mitten.
Den är nyproducerad och kommer med taxi från flygplatsen och när den packas upp visar sig ett stort tryck med siffrorna ”51”. Det är Färjestads-spelaren Rickard Wallins tröjnummer och hyllningen är en del av firandet när hans tröja hissas i taket i arenan, bland andra framstående spelares tröjor. Efter 12 säsonger och fyra SM-guld tillsammans med Färjestad, flera år med landslaget och flera säsonger i amerikanska National Hockey League, NHL, har han lagt skridskorna på hyllan.

Tekningspunkterna placeras med precision.

Under eftermiddagen, när det första tunna islagret på reklamen har fryst, ska tekningspunkter och linjer sättas på plats. Eftersom reklamdukarna täcker linjerna under isen måste nya läggas ovanpå. De kräver noggrann placering eftersom de är en del av spelet. Vaktmästarna använder vattenkannor för att hälla på lite, lite vatten åt gången så att de fryser fast.
När både reklamcirklar och tekningspunkter ligger på plats spolas ytterligare tunna lager vatten med ett duschmunstycke i flera omgångar. Om det inte hinner frysa ordentligt mellan varje lager är risken att reklamen släpper från isen och flyter upp till ytan. Då måste allt arbete göras om.

På läktarna och i fönstret från restaurangen kommer då och då nyfikna åskådare. Även när det inte är träning eller match är det många som rör sig i arenan. I byggnaden ryms både hockeyhögstadium, hockeygymnasium och restaurang.
Just den här dagen håller dessutom en elfirma på att installera 120 nya skärmar runt om i arenan. Skärmarna drar, trots att de är många, inte särskilt mycket el. Men allt räknas.

På arenan jobbar de mycket med energioptimering. Det är både en miljöfråga och en kostnadsfråga. För ett par år sedan byttes lysrören i taket av arenan till ledbelysning. Förutom att det ger en energibesparing på 40 procent ger det mindre underhåll och ett bättre ljus.
– Den som sitter hemma framför tv:n kanske inte tänker på det. Men om isen är grå och spårig eller belysningen dålig så påverkar det hela upplevelsen, säger Lars-Göran Gésan.
Lamporna sitter 19 meter upp i taket och det krävs en inhyrd skylift för att byta dem.
Totalt sett har Löfbergs arena en elförbrukning på 16 000 kWh om dagen. På matchdagar går det åt omkring 19 000 kWh. Det är något mindre än vad en villa förbrukar under ett helt år.

Men åter till reklamarbetet nere på isen. Efter några timmar ligger alla fem cirklar på plats. Nästa steg blir att spola isen till rätt tjocklek, men det görs först under morgondagen. Först får den vila, och de skarpa ledlamporna i taket över isen släcks. Resten av dagen ska det bland annat bytas blad på ismaskinen.

Men så var det en sak till. Hur tjock är egentligen isen?
– 3,5-4 centimeter, säger Lars-Göran Gésan.

Här kan du själv se hur arbetet går till:

Inte bara hockey

  • Utöver skridskoåkning sker också andra aktiviteter i Löfbergs arena i Karlstad. I höst kommer bland annat Bamse och julfesten Stjärnklart. Tidigare har det anordnats melodifestivalen två gånger, John Fogerty och Dolly Parton har varit där.
  • Som mest går det in drygt 8 000 personer i arenan, men om det inte är slutspel kommer i storleksordningen 6 000-7 000 personer, enligt Lars-Göran.

Ersättning för obekväm arbetstid
Vaktmästarna på Löfbergs arena går på Idea-avtalet. Lägstalönen är 22 255 kronor för den som är 20 år eller äldre.
Det är vanligt med kvälls- och helgjobb och tillägget för obekväm arbetstid varierar mellan 27 och 73 kronor i timmen. Från klockan 12.30 på lördagar till midnatt natten mot måndag är tillägget 49 kronor i timmen.