Amin Ayob, husvärd vid Svenska Bostäder i Husby, slår sig ner vid datorn på områdeskontoret.
– Det senaste året utgör runt 50 procent av min arbetstid av administration, berättar han. Men jag trivs bra med det.

Amin betar av några beställarjobb vid datorn och tar emot en anmälan från en hyresgäst om ett inbrott i ett garage i bostadsområdet. Hyresgästen, som har fått vinterdäck stulna, vänder sig till husvärden med sin ilska och frustration över att detta inte är första gången det sker. Amin avslutar sina ärenden på datorn, tar på sig sin mössa och vi sätter oss i bostadsbolagets lilla elbil för att åka ut på plats.
– Detta är egentligen polisen som ska hantera, men som bovärd ska du komma på plats och informera hyresgästen om vad som gäller, och hur de ska göra i kontakt med försäkringsbolag och polis, säger Amin, och höjer upp en vänligt hälsande hand till varje person vi passerar på vår väg genom kvarteret.

Han stannar bilen vid en gård, där nyrenoverade hyreshus ramar in en böljande gräsmatta, lekplats och tvättstuga. Kvarteret vilar fridfullt under en milt blå hösthimmel – men visst sker också oroligheter i området, konstaterar Amin.
I kvarteret bor hyresgästen som föregående natt utsatts för inbrott i garaget.

Amin har sett flera av de pojkar som nu begår brott i området sedan de var små pojkar.
– När de ser mig har de respekt för mig och skakar hand. Jag brukar försöka prata med dem, för att få dem att sluta begå brott, säger Amin Ayob, men tillägger att det tyvärr inte brukar hjälpa.
– De lyssnar, men sedan faller de tillbaka i kriminalitet, ofta för att de slutat skolan och hamnat i annat sällskap, berättar Amin Ayob, och ringer på porttelefonen hos den hyresgäst som anmälde inbrott tidigare i morse. Ingen svarar.

Amin Ayob har varit bovärd för Svenska Bostäder i Husby i över tio år, med ansvar för runt 300 lägenheter. Allt större del av hans arbetstid utgörs av administration, men han tycker ändå han hinner hålla sin goda kontakt med hyresgästerna. ”Fast de tycker nog att jag borde vara ute bland dem ännu mer” säger Amin Ayob.

Däremot passerar en rad hyresgäster vägen vid gården – och alla stannar de till och pratar en stund med Amin. Samtalen rör allt ifrån hur de mår till en trasig armatur i trappan. Amin bemöter var och en av dem med omsorgsfull värme, allvar och humor.
– När vi hade problem med våra köksluckor, fixade Amin det.Likaså när vi hade problem med nätet – eller i tvättstugan, berättar Habon Gelle-Mohamed, som bor i kvarteret med sin man och fem barn.

Amin har funnits i kvarteret under hennes barns uppväxt.
– Vi har blivit som en familj här, berättar Amin och går vidare för att laga ett glappande handtag till ett barnvagnsförråd.

Att han numera tillbringar en så stor del av sin arbetstid framför datorn har inte påverkat hans lön, men stjäl heller inte tid från kontakten med hyresgästerna, tycker han själv.
– För det mesta hinner man med allt under arbetsdagens åtta timmar, säger han, men medger att det ibland kan vara svårt– som vissa dagar, när många hyresgäster ringer och felanmäler samtidigt.

Amin Ayob har ryckt in och hjälpt till med alla möjliga saker, som att fixa köksluckor, berättar hyresgäst Habon Gelle- Mohamed.

En ökad administration för bovärdar är en del av en trend just nu, enligt Emil Isenheim, fastighetsskötare vid Uddevallahem och ungdomssamordnare på Fastighets.
– Det är en våg som sveper genom hela fastighetsbranschen, säger han till Fastighetsfolket.

En orsak till detta är att det för en del bostadsbolag blir ett sätt att höja sina anseendet bland sina fastighetsskötare, tror Emil Isenheim. Men utvecklingen möts med blandade känslor, konstaterar han.
Uddevallahem genomgick i september i år en omorganisation, där fastighetsskötarna delades upp i bovärdar och miljövärdar.

En förändring, som bland annat innebär att bovärdarna, som står för den inre skötseln av fastigheterna också direkt ska ta emot samtal från hyresgäster om felanmälan – samtal som tidigare har gått till kundtjänst.

Bovärdarna ska själva både lägga in anmälan i systemet och få problemet ordnat. Lönemässigt innebär den extra uppgiften ett påslag med 800 kronor i månaden för bovärdarna, och Emil Isenheim ser utvecklingen som positiv, inte minst för lönebildningen. Men äldre kolleger inom Fastighets har känt sig stressade över den ökade administrativa belastningen, berättar Emil Isenheim, som själv avstod erbjudande att bli bovärd i Uddevalla och valde att i stället bli miljövärd.
– Det är skönt att slippa hyresgästkontakt, och gott att vara ute och jobba fackligt tre dagar i veckan, säger han.

I nästa steg kan bovärdarna kanske komma att få en mer framträdande, självständig roll, även när det gäller ekonomisk budget och besiktning, spår Emil Isenheim. Men han tror inte att det innebär en risk för att yrket då blir så snarlikt ett tjänstemannayrke att det övergår i annat fackförbund.
– Vi ska aldrig gå ifrån Fastighetskollektivet, det är vi stolta över och vill vara en del av.

Medan Emil Isenheim mest är positiv till bovärdarnas administrativa roll, ser andra med mer förbehåll på utvecklingen.
– Ju mer administrativt, desto mindre av det praktiska arbetet, säger Lennart Mauritzson, ombudsman, Fastighets, Region Väst.
Han bekräftar att fastighetsskötaren får ta ett större administrativt ansvar på många företag.
Vem sköter då i sin tur det praktiska arbetet?
– Det tillsätts i stort sett aldrig folk till att sköta det praktiska, svarar Lennart Mauritzson.
Hur ser facket på detta?
– Det är inte rimligt. Här måste man titta på anpassningen av arbetsmiljön och betona principen att fastighetsskötarna är anställda på tid, inte på ackord. Det betyder att de slutar efter åtta timmars arbetsdag och inte har annat ansvar utöver att göra ett bra jobb under den tiden, slår Lennart Mauritzson fast.

Består bovärdens arbetsuppgifter i minst 51 procent av administration, ska anställningen egentligen övergå i en tjänstemannatjänst, enligt  Stefan Björkenstam, regionalt skyddsombud Region Väst.
– Gränsen är lite flytande, men det är den övervägande delen av arbetet som avgör, säger han.

I framtiden kommer fastighetsskötarens roll dock att anta allt mer av generalistens, snarare än specialistens karaktär, spår Stefan Björkenstam.
– Bovärden kommer att bli allt mer av en allkonstnär, som förr i tiden, men ändå inte som portvakten, säger han till Fastighetsfolket.
Lever utbildningarna i dag upp till den framtidsprognosen?
– Nej. Utbildningarna hänger inte med. Man fortsätter att utbilda fastighetstekniker, vilket tyvärr är ett storstadsproblem. Vi på landsbygden behöver inte tekniker på samma sätt, utan har mer behov av en mångkunnig fastighetsskötare.

Finns inte en arbetsmiljörisk i ett yrke som innefattar allt fler olika uppgifter?
– Tvärtom. Eftersom jobben blir mer allsidiga minskar förslitningsskadorna. Lokalvårdare riskerar till exempel att bli utslitna fort. Men fastighetsarbetare som endera drar sopkärl, andra stunden administrerar sköter aldrig samma arbetsmoment. Problemet med allt fler uppgifter är att vi blir färre men med lika stor arbetsbörda. På ytor där vi tidigare var 20 fastighetsskötare, kanske vi är 14 i dag, säger Stefan Björkenstam.

Amin Ayob växlar mellan administrativt jobb på områdeskontoret och jobb ute i bostadsområdena i Husby. Hans jobb är till hälften administrativt nu, berättar han.

Hyresgästernas första kontakt

Namn: Amin Ayob
Ålder: 51
Bor: I Spånga
Bakgrund: Flydde Irak under Gulfkriget på 1990-talet. Lärde sig först svenska på SFI-kurs, gick sedan gymnasiet i Sundbyberg. Följde en kurs för att kunna bli operatör och montör. Arbetade som operatör på Ericsson under 6-7 år.

Har jobbat som bovärd vid det kommunala bostadsbolaget Svenska Bostäder i Husby i tio år, och det senaste året även som husvärd, med ansvar för miljö, etc.

Baksidan med jobbet som bovärd: ”När entreprenörerna missköter sig, exempelvis när det gäller att skotta snö. Då är det oss hyresgästerna klagar på”.

Det bästa med jobbet som husvärd: ”Man är hyresgästens första kontakt. Att ge glädje och trygghet till hyresgästerna och känna att de är nöjda”.

Husby – ett av landets utsatta områden

  • Stockholmsförorten Husby är ett av de områden i Sverige som polisen definierar som särskilt utsatta i sin rapport om utsatta  områden 2017. Definitionen innebär bland annat att kriminella har inverkan på lokalsamhället i dessa områden.
  • I dessa områden har fastighetsskötarna enligt polisens rapport blivit något av samhällets representanter, och en person de boende vänder sig till för att berätta om händelser de inte törs prata med polisen om.