Övervakning av ventilation, system som registrerar om någon går in och ut ur en lokal och automatisk analys och reglering av energi i fastigheter. I dag finns en mängd automatiska lösningar för att driva och sköta fastigheter. Lösningar som används flitigt av fastighetsägarna, enligt en ny rapport från automationsföretaget Schneider Electrics.

En större del, 89 procent, av de 125 fastighetsägare som har intervjuats i rapporten säger sig ha investerat i uppkopplade lösningar för drift och hantering av fastigheter de senaste tre åren. Detta gäller särskilt landstingets lokaler, där samtliga tillfrågade säger sig ha gjort sådana investeringar. Fastighetsägare för kommunala lokaler uppger däremot att endast knappt hälften, 44 procent, av deras bestånd, är uppkopplat.
– Men trenden är på gång, även när det gäller kommunala fastighetsbolag, säger Christer Sjöström, chef för affärsområdet Ecobuildings på Schneider Electric.

Automatisering och uppkoppling till system kan mycket väl komma att underlätta både städares och fastighetsskötares jobb framöver, och gör det i hög grad redan. Det hävdar Lina Nord, produktchef vid ABB.

ABB och Schneider levererar produkter och lösningar inom KNX, som är en öppen världsstandard för fastighetsautomation. KNX används i dag i såväl kontorslokaler, sjukhus och bostadshus. I systemet kan man exempelvis använda närvarosensorer i olika delar av en byggnad, sensorer som styr bland annat belysning och värme beroende på om någon befinner sig i rummet. Data från dessa närvarosensorer kan också användas till att effektivisera städning och fastighetsskötsel, menar Lina Nord.
– Om man genom sensorerna ser hur mycket aktivitet det har varit i varje rum, kan man lägga resurser där de behövs i stället för att städa just där ingen har befunnit sig, säger hon.

För fastighetsskötarnas del kan ett fastighetsautomationssystem innebära ett underlättat arbete, i och med att de får hjälp att se om någon är kvar i byggnaden eller om ett fönster är öppet eller stängt i ett visst rum, poängterar Lina Nord.

Allt fler fastigheter främst kommersiella sådana som köpcentrum– ­kopplas upp mot system, som exempelvis reglerar energin i en fastighet, bekräftar Peter Aronsson, ombudsman Fastighets och verksamhetsansvarig för utbildningsfrågor. Något som också innebär mer teknik att reglera för fastighetsskötare, menar han.
– Allt detta ställer högre krav på fastighetsskötaren att kunna styr- och regleringsteknik. För en fastighetsskötare räcker det inte längre att vara händig, nu krävs kunskap i att styra och reglera system, säger Peter Aronsson till Fastighetsfolket.

Något som däremot inte har resulterat i att fastighetsskötare som inte från början har kunskap i den tekniska regleringen slås ut, menar Peter Aronsson, som bejakar den tekniska utvecklingen och menar att den snarare blir ett sätt för fastighetsskötaren att utvecklas på arbetet.

Och någon risk för att tekniska system leder till slimmad personalstyrka bland fastighetsskötare, ser han inte.
– Hur bra systemet än är, krävs alltid en viss manuell hantering. Nu när man fokuserar på säkerhet och trygghet för de boende, behövs snarare fler, inte färre fastighetsskötare, säger Peter Aronsson.

Men enligt Christer Sjöström, chef för affärsområdet Ecobuildings på Schneider Electric, kräver fastigheter som kopplas upp mot automatiska system snarare mindre än mer kunskap och teknisk specialistkompetens av fastighetsskötaren.

– Fastighetsskötare jobbar inte dagligen med de automatiserade systemen, utan bara när det blir något fel i dem. Ett system analyserar exempelvis själv energiflödet i en fastighet, vilket gör att fastighetsskötaren inte behöver sitta och vara detektiv själv,  poängterar Christer Sjöström.

Fastighetsautomation – så fungerar det

  • Med fastighetsautomation menar man ett system, oftast i form av en dator eller mikroprocessor, som ser till att fastigheten får önskad energi, i form av tappvarmvatten, ventilation och centralvärme, och att belysning och elenergi styrs.
  • I dag är system för fastighetsautomation ofta uppkopplade mot internet för att göra avläsning av förbrukningsdata möjlig.
  • Man ökar ofta funktionen genom ett så kallat iBMS (intelligent Building Management System) i form av exempelvis en tillkopplad molntjänst för återkoppling av energidata, integration med säkerhetssystem som passagesystem och kameraövervakning och integration med kraftsystem.
  • Kraftfulla iBMS kan även hantera elkvalitet och analys av hur byggnaden används.