Det pyser ut ett moln av ånga när Thomas Svensson sveper med munstycket över madrassen.
– Den heta ångan tar död på vägglösen direkt. Den tar äggen också, det är effektivt och miljövänligt, konstaterar han.

På golvet sitter Mikael Andersson på huk och fäster en tejpremsa med kiselgur runt nederkanten på en bäddsoffa. Vägglöss trivs på varma ställen där människor håller till, i synnerhet under sängmadrasser.
– De är skygga små varelser som kommer fram om natten och då vill de gärna ha maten, det vill säga oss människor, nära till hands, säger Mikael.
När vägglusen kryper genom kiselguret, som är ett slags stenmjöl, skär den sig, vilket gör att den torkar ut och dör.
Tejpen har dock ingen effekt på äggen. Därför behövs det flera åtgärder för att bli av med vägglöss. Detsamma gäller för kackerlackor.

Kiselgur, en stenmjölstejp, tar kål på lössen.

Vi befinner oss i området Bergsliden i Falköping där Hyresbostäder Falköping har 293 av sina 1 900 lägenheter. Fastighetsskötarna Thomas Svensson och Mikael Andersson visar i en evakueringslägenhet hur de går till väga vid ohyra. Lägenheten finns tillhands om någon behöver övernatta här vid sane­ring, men nu står den tom.

Faktum är att problemet med vägglöss och kackerlackor har minskat så mycket att man alltmer sällan behöver rycka ut. Men när det händer, vilket är mer eller mindre oundvikligt med dagens resvanor, finns en tydlig handlingsplan. Så var det inte för några år sedan, berättar Klas Thilander som är förvaltningschef på Hyresbostäder Falköping.
– För tre, fyra år sedan ökade plötsligt angreppen av först kackerlackor och sedan vägglöss. Efter ett tag small det till rejält och plötsligt hade vi problem med ett femtontal lägenheter samtidigt. Vi var inte alls bekväma med situationen och visste inte hur vi skulle hantera den.

Hur spred sig ohyran egentligen? Måste de byta om till skyddskläder och särskilda skor? Borde de över huvud taget gå in i lägenheterna?
– I början kändes det jätteobehagligt för alla, tror jag, bekräftar Mikael Andersson. Vi vågade knappt gå in i lägenheterna. Tänk om ohyran följde med oss hem?

Mikael Anderson använder sig av het ånga i kriget mot skadedjuren.

 

Lösningen blev utbildning. Först ut var besiktningsmannen Anders Johansson.
– Det blev en aha­upplevelse, säger han.
Med tanke på att en vägglus lägger tusen ägg på tolv veckor insåg vi att det var bråttom med åtgärder.

Anders Johansson förmedlade sina kunskaper till företagets 19 fastighetsskötare. Därefter följde man upp med fler utbildningsdagar under ledning av bland annat ett företag som specialiserat sig på bekämpning av vägglöss.

Hur gör de då när en hyresgäst misstänker ohyra?
– Det första vi gör är att konstatera förekomsten. Det gör vi genom att sätta ut klisterfällor där ohyran fastnar, säger Mikael Andersson.
Genom antalet och storleken på vägglöss/kackerlackor som fastnar får man en uppfattning om omfattning­ en. Därefter gör fastighetsskötaren en skadeanmälan till försäkringsbolaget. I Hyresbostäder Falköpings fall till Länsförsäkringar Skaraborg.
– Vi är jättenöjda med det samarbetet. De är lika angelägna som vi att snabbt bli av med skadeinsekterna.

Fastighetsskötarna bokar en tid för bekämpning av professionella sanerare. Hyresgästen får instruktioner såväl muntligt som skriftligt på vad som kommer att ske, hur lägenheten ska städas och så vidare. Allt för att saneringen ska ha önskad effekt.
– I början hände det att sanerarna fick komma tillbaka flera gånger eftersom hyresgästerna inte följde instruktionerna. Nu får de boende skriva under ett kontrakt där de åtar sig att städa lägenheten ordentligt samt sanera sina personliga tillhörigheter. Om de inte gör det kan hyreskontraktet sägas upp.

På Bergsliden finns en tvättstuga avsedd att sanera textilier i 60 graders värme alternativt i minus 18 grader. Det tar kål på såväl vägglöss som kackerlackor, förklarar Thomas Svensson.

Hyresgästen behöver även tvätta alla textilier i lägenheten. Vi går till den särskilda tvättstuga som fastighetsskötarna på Bergsliden ställt i ordning för just detta ändamål. Här äger inga vanliga tvättar rum. Bredvid tvättmaskinen står en rymlig frysbox.
– Vi ger hyresgästen säckar att bära sina textilier till tvättstugan. Alla textilier i lägenheten måste tvättas i 60 grader. Är det gardiner, mattor och annat som inte ryms i maskinen fryser man textilierna till minus 18 grader, säger Thomas Svensson.

Två dagar före bekämpningen gör fastighetsskötaren en kontroll av städningen. Hyresgästen kan bo kvar i lägenheten under bekämpningen. Det
är till och med en fördel när det gäller vägglöss, eftersom människan funge­ rar som lockbete. Inga människor, ingen mat, då drar sig vägglössen undan bakom golvlister och andra mer svåråtkomliga ställen. Småbarn, allergiker och gravida kvinnor bör dock övernatta i evakueringslägenhet.

Tre till sex veckor efter bekämpningen gör fastighetsskötaren en uppföljande kontroll och sätter ut nya klisterfällor.
– Den senaste statistiken från Länsförsäkringar visade att det är all time low, säger Anders Johansson muntert.

Anders Johansson berättar att han tidigare på dagen talat med en kollega i en annan kommun där de har enorma problem och inte vet vad de ska ta sig till.
– Jobbar man inte aktivt med skadedjursfrågan lär man stå med många tomma lägenheter, säger Klas Thilander. Ingen vill flytta in om det finns skadedjur och saknas en åtgärdsplan. Man måste helt enkelt våga ta tag i problemet.

Så går arbetet till

  1. Hyresgästen kontaktar fastighetsskötaren.
  2. Fastighetsskötaren lämnar informationsblad till hyresgästen och lägger ut fällor på lämpligt ställe i lägenheten.
  3. Inom en vecka ska hyresgästen återkoppla till fastighetsskötaren.
  4. Fastighetsskötaren kontrollerar fällor.
  5. Om fälla innehåller skadedjur kontaktar fastighetsskötaren saneringsbolag och bokar tid.
  6. Fastighetsskötaren meddelar hyresgästen tidpunkt för bekämpning.
  7. Två dagar innan bekämpning gör fastighetsskötaren kontroll av städning.
  8. Bekämpning.
  9. Uppföljning efter tre till sex veckor genom att hyresgästen hör av sig eller att fastighetsskötaren gör kontrollbesök.