Fastighetsbolag har under en längre tid jobbat med trygghetsfrågor på flera olika sätt. Ett som blivit allt vanligare inom allmännyttan är att ge de anställda ute i bostadsområden kunskaper om hur de ska se tecken på det våld som kan förekomma hos hyresgäster och hur de ska agera.
– Våld är något som tyvärr förekommer i hemmet. För de kommunala bostadsbolagen är det en viktig fråga att arbeta förebyggande och att utbilda sin personal. Det är särskilt värdefullt för yrkesgrupper som möter många människor att få kunskaper, säger Nina Rådström på allmännyttans intresseorganisation Sabo.

Enligt en studie vid Nationellt centrum för kvinnofrid från 2014 har 14 procent av kvinnorna någon gång i sitt vuxna liv utsattas för fysiskt våld eller hot om våld i nära relationer. 20 procent av kvinnorna har utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner.

Flera bostadsföretag har under de senaste åren börjat samarbeta med Huskurage, en ideell förening som vill förebygga och förhindra våld i hemmet genom att ge grannar verktyg att agera.
Även det kommunala bostadsbolaget Vätterhem i Jönköping har utgått från idén till Huskurage och tagit fram en egen variant i sitt nya projekt Trygga grannar. Bostadsbolaget vill att personal och hyresgäster som vill visa omtanke när de känner oro för våld i hemmet ska veta hur de ska gå till väga.
– Det är ett nytt steg i företagets trygghetsarbete. Vi tycker att det behövs för att relationsvåld är vanligt i hemmet och vi finns väldigt nära folks hem, säger Maria Carelli Martinsson, ansvarig för Vätterhems projekt.

Vätterhem har nyligen utbildat alla sina bovärdar och reparatörer samt dem som arbetar ute i lokalkontoren. De har fått kunskaper om fysiskt och psykiskt våld, lärt sig se tecken på när en person blir utsatt samt fått information om hur barn påverkas. De har också satt sig in i hur myndigheter arbetar med ärenden om våld i nära relationer.

Företaget håller på att ta fram rutiner för hur personalen ska agera i olika situationer.
– När vår personal ser eller hör något som inte känns bra ska de veta vem på företaget de ska vända sig till, säger Maria Carelli Martinsson.
Vätterhem vill dock inte att de anställda ute på fältet själva ska göra exempelvis en orosanmälan till socialtjänsten.
– Vi måste skydda våra medarbetare ute i våra bostadsområden. De är kända och finns där ute varje dag så de ska inte trassla in sig i situationer där det förekommer våld. De ska i stället föra vidare informationen inom företaget, säger hon.
Nästa steg i projektet är att informera hyresgästerna. Den hyresgäst som är orolig för sin granne ska exempelvis kunna vända sig till Vätterhems personal ute i bostadsområden.

En av dem som genomgått utbildningen är Johan Ogenblad, bovärd på Öxnehaga. Han är nu mer medveten om det våld som kan förekomma.
– Våld i hemmet är mer vanligt än vad jag trodde. För mig är det självklart att vi som jobbar med service och nära hyresgäster ska vara lyhörda och tala om när vi ser eller misstänker att någon far illa, säger han.
Mia Rosell, som bott i Öxnehaga i 23 år, välkomnar Vätterhems projekt.
– Jag tror att folk inte vågar göra en anmälan för att de är rädda för följderna. Därför är det jättebra att man kan vända sig till sin bovärd om man känner oro för en granne.  Vi som bor här känner förtroende för våra bovärdar. De lyssnar och är lätta att prata med, säger hon.

Lena Bülow är ordförande för Fastighetsklubben och Fastighets representant i samverkansgruppen.
– Hur projektet kommer att påverka vårt jobb kommer säkert att komma upp i samverkansgruppen när företaget kan presentera rutiner för hur vi anställda ska agera, säger hon.
Beskedet att de anställda slipper göra en anmälan exempelvis till socialtjänsten är viktigt för facket.
– Om någon av kollegerna ändå känner sig otrygg med den här arbetsuppgiften kommer vi från fackklubben så klart att ta upp det med företaget, säger Lena Bülow.

Våld i nära relationer

Nationellt centrum för kvinnofrid har gjort en omfattande studie som publiceras i ”Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa”. Den visar att 14 procent av kvinnorna och fem procent av männen någon gång efter 18 års ålder har utsatts för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. 20 procent av kvinnorna och åtta procent av männen uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner.
Av 20 000 tillfrågade i åldern 18 – 74 år, lika många kvinnor som män, deltog 52 procent i undersökningen. Studien publicerades 2014.

Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, är bostaden (36 procent) den vanligaste brottsplatsen för misshandel i nära relationer i de anmälningar som kommit in från utsatta kvinnor under 2016.