Arbetsmiljöverket inspekterar 750 städföretag
Belastningsbesvär är ett av flera stora arbetsmiljöproblem i städbranschen. Arbetsmiljöverket ska göra inspektioner under resten av året för att upptäcka brister och granska hur arbetsgivarna jobbar för att förebygga problem.
Arbetsmiljöverket ska göra inspektioner hos 750 städföretag.
Från nu och under resten av året kommer Arbetsmiljöverket att göra 1 500 inspektioner på städföretag och däckfirmor, 750 arbetsplatser inom varje bransch. Syftet är att undersöka hur det förebyggande arbetet mot belastningsskador fungerar.
– Vi kommer bland annat att titta på hur man utbildar personal på ett bra sätt och hur det fungerar med arbetsgivarens introduktion av nya på arbetsplatsen, säger projektledare Heli Aarnipuro.
Projektet kommer att pågå i tre år och under de kommande två åren kommer nya branscher att undersökas.
Allt ifrån stora företag som ISS till små företag med bara ett fåtal anställda kommer att inspekteras.
– Nästa år har vi planer på att besöka huvudkontoren för de stora städföretagen för att göra en uppföljning, säger Heli Aarnipuro.
Om det hittas brister kommer Arbetsmiljöverket ställa krav och se till att de följs upp, men sedan kommer hela resultatet att sammanställas i en rapport som kommer tidigast i början av nästa år.
Torbjörn Jonsson, arbetsmiljöombudsman på Fastighets
Torbjörn Jonsson, arbetsmiljöansvarig ombudsman på Fastighets, tycker att det är bra att det blir en större inspektionsinsats i städbranschen eftersom det finns många företag med stora arbetsmiljöproblem. Han nämner saker som stress, ensamarbete, dålig introduktion, belastningsskador och att många arbetsgivare har dålig kunskap om arbetsmiljö.
– Städbranschen är en oseriös bransch med en hel del seriösa aktörer, säger han.
Torbjörn Jonsson menar att en viktig orsak till problemen är att samverkan mellan arbetsgivare och anställda är dålig. Det finns dessutom relativt få lokala skyddsombud. På ungefär 1 700 städföretag på avtalsområdet serviceentreprenad finns sammanlagt omkring 240 lokala skyddsombud.
– Stress och brist på samverkan mellan arbetstagare och arbetsgivare är två av de största arbetsmiljöproblemen i städbranschen, säger han och fortsätter:
– De sätter sig inte ner och riskinventerar och gör handlingsplaner. Skulle de göra det tror jag att problem som belastningsskador skulle minska, säger han.
De två branscherna, städ och däck, har valts utifrån att det är en kvinno-, och en mansdominerad bransch. Och trots att de på många sätt inte är lika finns gemensamma nämnare som att det finns en stor andel nyanlända och att det för många är ett ingångsyrke.
– En skillnad mellan däck- och städbranschen är att i däckbranschen är arbetsledningen i princip alltid på plats. Så ser det ofta inte ut inom städ och hur undersöker man att arbetsmiljön är bra och att man arbetar med rätt arbetstekniker när man inte är där?, undrar Heli Aarnipuro.
En annan skillnad är att belastningsskadorna oftare sker i form av olyckor eller plötsliga händelser i däckbranschen medan de i städbranschen oftare kommer smygande.
– Får någon ryggskott är det lätt att koppla det till jobbet men om någon får värk eller besvär efter att ha utfört en viss arbetsuppgift under lång tid är det inte säkert att man gör den kopplingen lika tydligt. Det kan också göra att man drar sig för att anmäla det som arbetsskada, säger Heli Aarnipuro.
Belastningsskador i städbranschen
- Om några veckor presenteras en ny rapport om arbetsskador från Arbetsmiljöverket. Men i den senaste, med siffror från år 2016, konstateras att belastningsskador står för 39 procent av alla anmälda arbetsskador. Det gör detta till den vanligaste orsaken.
- Inom kategorin städarbete med mera anmäldes 217 arbetsskador orsakade på grund av belastningsfaktorer, majoriteten av dessa ärenden gällde kvinnor.
- Belastningsfaktorer är en sammanfattande benämning för tunga lyft eller arbetsställningar och rörelser som är ensidiga och ansträngande.
