Deltidsarbetet minskar på arbetsmarknaden som helhet, men i städbranschen har det ökat under de senaste fyra åren. Det gör att mer än varannan kvinnlig städare jobbar deltid.

En av alla dessa är Basima Shaba. När klockan är halv elva tar hon hissen ner från Skatteverkets lokaler i Södertälje. Hon slänger två stora säckar i soprummet och bär med sig två kassar med tvätt och arbetsmaterial. Dem ska hon ta med sig på bussen, någon bil har hon inte.
– Jag jobbar för flera olika företag men i dag har jag jobbat två timmar på Skatteverket. Nu ska jag gå hem och äta och vänta lite och sedan är nästa pass på Ica Maxi klockan två, säger Basima Shaba.
Efter passet i matbutiken ska hon städa 50 minuter på en förskola, därefter en skola och slutligen ett extrapass på två timmar på Volkswagen ikväll.
– Jag kommer hem ungefär halv nio. Då ska jag laga mat och äta och sedan är det dags att gå och lägga sig, säger Basima Shaba.

Eftersom hon jobbar för olika arbetsgivare får hon bara betalt för tiden hon arbetar. Men hon har jobbat så här i över sex år och har blivit van.
– Att gå ner i tid skulle inte ge tillräckligt mycket pengar. Det är svårt, men man måste jobba, säger hon.

Den fasta tjänsten hon har är tio timmar i veckan på Allianceplus. Resten är vikariat och extratimmar. Det gör att både inkomsten och arbetstiden varierar, men oftast jobbar hon minst ett arbetspass om dagen, även på lördag och söndag.
– Det är jättemycket problem. Jag vill inte jobba så här men jag får inget annat.

Nasa Nimat Kazkoz är klubbordförande på Allianceplus i Södertälje.

Nasa Nimat Kazkoz, klubbordförande på Allianceplus, säger att det här är ett återkommande problem.
– Det är jättesvårt för arbetsgivaren att hitta jobb på åtta timmar för alla. De har bara några stora kunder så det går inte, men klubben försöker tillsammans mer arbetsgivaren att göra det så bra som möjligt, säger hon.

Kollegan Tatjana Marinković har två arbetsgivare och städar just nu på två olika objekt.
– Jag jobbar 13,5 timmar per vecka här på Allianceplus och jag har många gånger frågat om jag kan få mer tid. De säger att ”jag ska kolla, jag ska kolla”, men jag upplever att de ger tiderna till andra, säger hon.
På morgonen städar hon mellan två och en halv och fem timmar för ett annat företag.
– Det hade varit bra att jobba åtta timmar på ett ställe, men vad ska man göra?
För att få ekonomin att gå ihop räknas alla möjligheter till jobb, även när det egentligen inte passar.
– Ibland ringer de om extrajobb också och jag tänker att jag inte vill tappa jobb så jag brukar tacka ja även om det inte riktigt passar, säger Tatjana Marinković.

Rätt till heltid engagerar många av Fastighets medlemmar.
”Vi kan kräva vad som helst i löneökningar men ingen löneökning kan motsvara summan av att gå från till exempel 80 procent till en 100 procent tjänstgöringsgrad”, skrev avdelning Hallunda i en motion till kongressen med kravet att förbundet driver på i frågan både politiskt och i kommande avtalsrörelser.

I sitt yttrande höll förbundsstyrelsen med avdelningen. Heltid ska vara norm, det är alltför många medlemmar i kvinnodominerade sektorer som jobbar ofrivillig deltid. ”En orsak är arbetsgivarnas bristande förmåga att planera och organisera arbetet”, löd förbundsstyrelsen svar. Och med ett tryck från medlemmarna kan det bli en fråga för avtalsrörelsen.
– I städavtalet finns en överenskommelse som säger att vid utökat arbetskraftsbehov ska i första hand deltidsanställda erbjudas mer tid, säger Fastighets avtalsansvariga ombudsman Ewa Edström.
– Om det kommer in sådana yrkanden till nästa avtalsrörelse så ska vi självklart göra vad vi kan för att få starkare skrivningar, säger hon.

Hon pekar på det pågående arbetet tillsammans med fackförbundet Kommunal och arbetsgivarorganisationen Almega för att påverka villkoren i upphandlingar så att det inte bara blir städning på morgon och kväll.
– Här ligger ansvaret på kunden men även på städbolaget att ställa krav på kunden och säga att ”jag vill vara en bra arbetsgivare och kunna erbjuda mina anställda heltid”.

Ari Kouvonen, näringspolitisk expert på Almega, håller med om att det går att göra mer för att påverka upphandlarna.
Enligt avtalet är målsättningen att antalet heltider ska öka. Varför gör de inte det?
– Tyvärr är det så pressat på marknaden att det är svårt för arbetsgivarna, men jag är övertygad om att alla vill erbjuda så bra arbetstider som möjligt, säger Ari Kouvonen.
Betyder det att det inte går att organisera bättre?
– Det är tuff konkurrens och det finns många små kunder där man har svårt att fylla kvoten för heltid, säger han.

I Kommunals avtal med Sveriges kommuner och landsting har man infört heltid som norm och även om det är svårt för många kommuner att få till det i vård- och omsorgsyrken så är det ändå flera som lyckas. Mellan november 2015 och november 2016 ökade heltidsarbetet i 205 av Sveriges 290 kommuner, enligt tidningen Arbetet.
Ari Kouvonen på Almega menar att det är skillnad i städbranschen, eftersom företagen bara får betalt för den tid som kunderna köper.
– Det finns ingen som är beredd att betala för icke arbetad tid, säger Ari Kouvonen.