–Det är inte lätt att få in dem som står längst från arbetsmarknaden i jobb. Men att använda låga löner ser jag inga fördelar med, annat än att få bort arbetslösa från statistiken.

Det säger utredaren Anne-Marie Lindgren, som skrivit rapporten som fackförbunden inom 6F och tankesmedjan Katalys står bakom.

Integrationen av invandrare

Integrationen av invandrare är en het fråga i den politiska debatten. När det gäller att komma in på den svenska arbetsmarknaden har det varit särskilt fokus på hur lågutbildade ska få jobb. Huvudförslagen är att utbilda till de jobb som finns eller att skapa fler låglönejobb. Blir det billigare kommer fler arbetsgivare att anställa, enligt de som förespråkar låga löner. Det finns skäl att ifrågasätta den grundtanken, enligt Anne-Marie Lindgren.

– Till slut handlar det om ifall personen kan utföra jobbet. Det går inte att se detta bara som ett prisproblem, säger Anne-Marie Lindgren och menar att det finns en överdriven tro på att arbetsgivare skulle anställa bara för att det är billigt.

Har svårt att försörja sig

Men hur effektivt är det med sänkta ingångslöner, så kallade ”enkla jobb” eller olika subventionerade anställningar? Inte särskilt, enligt rapporten. Det blir inte så många jobb som planerat, de som anställs med låga löner har svårt att försörja sig och kommer inte vidare till andra jobb som det varit tänkt.

Ett exempel är de tyska så kallade minijobben som ofta förs fram som ett gott exempel på att få in personer med en svag position på arbetsmarknaden.

Över 7 miljoner tyskar, flest kvinnor, har i dag minijobb som är vanligast inom handeln, städning, hotell, restauranger och vården. Minijobben får ge högst 450 euro i månaden vilket betyder mindre än 1/3-tjänst. De ger inte rätt till sjukersättning och arbetslöshetsersättning och ger mindre i pension. Korta, otrygga jobb som inte leder vidare till andra jobb – som exempel har bara 14 procent av kvinnorna med minijobb gått vidare till heltidsjobb, konstaterar rapporten.

Att införa låglönemodeller är riskabelt på flera sätt, enligt Anne-Marie Lindgren. Det skapar problem för individerna som inte kan försörja sig, alltför låga löner ger heller inte tillräckligt med skatteintäkter till välfärdssystemet. Dessutom finns risken att de låga lönerna pressar ned löneläget i närliggande branscher.

–Det finns stora sociala konsekvenser med att skapa en etnifierad underklass. Men måste fundera på de sociala effekterna om de utrikesfödda skulle ses som ett hot för lönerna för andra. Jag reagerar hårt på uttalanden om att LO-arbetare borde visa solidaritet och gå med på lägre löner. Att ta emot nyanlända är ett nationellt ansvar och inget som bara LO-grupperna ska ta ansvar för, säger Ann-Marie Lindgren.

Studier visar på positiva resultat

När rapporten presenterades fick en panel kommentera innehållet. I panelen fanns Karin Svanborg-Sjövall, chef för tankesmedjan Timbro, som står näringslivet nära. Hon framförde att det finns studier som pekar på positiva resultat av de tyska låglönejobben och tyckte att 6F-rapporten struntat i de rapporterna.

– Sedan finns det risker med att inte införa låglönejobb som ett trappsteg vidare, och det är att fastna i bidragsberoende. Den risken kan man inte bortse ifrån. Det finns också en risk att de här personerna i stället hamnar på den svarta arbetsmarknaden, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Sekos ordförande Valle Karlsson hade en annan ingång till låglönedebatten.
– Rapporten bekräftar vår bild inom 6F. Det är en lite konstig debatt om att införa låga löner. Vi har redan låga löner i våra branscher. Vi har ingångslöner på mellan 17 000 och 20 000 kronor, så det finns inga höga trösklar, säger Valle Karlsson.

Taxi för 27 kronor timmen

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) var inne på samma spår.

–Låglönejobben finns redan här. Jag träffade taxichaufförer i Västerås nyligen. De kör taxi för 27 kronor i timmen. Låglönejobben leder inte vidare till andra jobb utan till fattigdom och utanförskap. Och varje åtgärd som kan förstärka etniska konflikter är ett hot, säger Ardalan Shekarabi.

Rapporten utmynnar i att det finns bättre åtgärder än fler låglönejobb. I stället för att riskera att fastna i anställningar med låga löner borde fler utbildas.

–Det finns ett antal yrken där det är brist på arbetskraft, maskinförare, plåtslagare, elektriker med flera. Det behöver det skapas fler och nya utbildningsmöjligheter, säger Anne-Marie Lindgren.

 

6F utreder nya sätt för att minska löneklyftorna

I rapporten Låga löner funkar inte har utredaren Anne-Marie Lindgren synat uppgifter från bland andra Arbetsförmedlingen, Riksrevisionen, Statskontoret, OECD, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, och arbetsmarknadens parter.

Rapporten ingår i ett lönebildningsprojekt som fackförbunden inom 6F tagit initiativ till.  Bakgrunden är att 6F anser att den nuvarande lönemodellen, där industrin sätter riktmärket för andra löner, inte fungerar. Projektet Lönebildning för jämlikhet kommer att ta fram flera studier och lämna en slutrapport till sommaren 2019.

I 6F ingår Fastighets, Seko, Målarna, Byggnads och Elektrikerna.