Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega Tjänsteföretagen, tycker att las, lagen om anställningsskydd, behöver moderniseras och göras om i flera bitar.
– Jag har inte träffat på någon politiker som kan las, säger han.

Han menar att lagen om anställningsskydd är så pass krånglig att inte ens företag lyckas hantera det korrekt, inte utan egna anställda förhandlingsjurister eller med hjälp av Almegas förhandlare som går igenom processen.
– Jag tror att man skulle kunna skapa en helhet i systemet, för att den anställde ska kunna förstå regelverket bättre, säger han.

Förutom en modernisering av reglerna, eller kanske snarare förenkling av ”krånglet” som Almega kallar det, anser arbetsgivarorganisationen att även turordningsfrågan och frågan om uppsägning av personliga skäl bör ses över.
– Turordningen ställer till det när företag inte får behålla rätt kompetens för att det ska kunna utvecklas, menar Stefan Koskinen.
Han tar som exempel arbetslag inom städbranschen som ”slås sönder” när medarbetare måste sägas upp trots rätt kompetens i ett städområde, och medarbetare i en annan arbetsgrupp tvingas att flytta för att täcka upp kompetensbortfallet.

Jari Visshed, tredje förbundsordförande hos Fastighets, menar att om det nu ska göras någon förändring av las, så ska det först och främst ske mellan arbetsmarknadens parter.
– Det är alltid en bättre lösning om parterna förhandlar fram det själva, än att politikerna kommer uppifrån och gör den typen av förändringar, säger han.

Får arbetsmarknadens parter själva förhandla fram en lösning så kommer man också att ta ansvar för den, går resonemanget. Lämnar man ändringar av lagen om anställningsskydd till politikerna riskerar man att få en så kallad pingpong-lagstiftning.
– Om det ena politiska laget vinner så blir det på ett sätt, och vinner det andra så kan det bli på ett annat sätt, menar Jari Visshed, som tror att om arbetsmarknadens parter själva får förhandla fram en lösning så kommer man också att ta ansvar för den.

Vad gäller frågan om allmän visstid kallar Jari Visshed det för en så kallad omotiverad korttidsanställning – som enligt honom bland annat fått konsekvensen att företag inte längre provanställer folk.
– Varför ska man göra det på sex månader när man kan ha någon i två år utan motivering?

I stället tycker han att man bör gå tillbaka till hur det var innan allmän visstid infördes 2007, då man tidigare var tvungen att motivera varför en anställning skulle vara tidsbegränsad.
– Jag kan förstå att det finns ett behov av tidsbegränsade anställningar, men jag tycker att det ska vara motiverat, till exempel om någon är tjänstledig eller mammaledig. Då finns det ju ett behov, säger Jari Visshed.

Stefan Koskinen kallar situationen innan 2007 för ”ett hopplöst system” för arbetsgivare som försökte få ihop vikariat, projektanställningar, visstid och särskilda behov.
– Att gå tillbaka till det gamla systemet vore varken bra för den enskilde medarbetaren eller för företagen, menar han.

Finns det inga andra alternativ än det gamla systemet?
– Vad skulle det vara? svarar Stefan Koskinen.

Hur ser du på risken att stapla visstidsanställningar på varandra?
– Det finns skyddsregler för att företag inte ska kunna missbruka allmän visstid, svarar Stefan Koskinen och hänvisar till att en anställd efter 12 månader har företrädesrätt till den första lediga befattningen som man har tillräckliga kvalifikationer för.

Att man efter en allmän visstidsanställning i 24 månader, inom en femårsperiod, automatiskt blir anställd ser Koskinen som ett skydd mot att en medarbetare ska bli utnyttjad av en arbetsgivare.
– Jag har haft tvister i något fall där man på något sätt lyckats överskrida reglerna, men det är väldigt sällsynt, säger han.

Frågan om hyvling, det vill säga att man minskar tjänstgöringsgraden istället för att säga upp vid arbetsbrist, är inte någon viktig fråga för Almega Tjänsteföretagen.
– Vi upplever inte hyvling som ett särskilt stort problem, säger Stefan Koskinen.

Jari Visshed å sin sida menar att hyvling är fel, eftersom det kan drabba vem som helst oavsett hur länge man varit anställd på ett företag.
– Om man ska dra ner på arbetstiden på grund av mindre arbete, så ska det ske enligt turordning, säger han.

Representanterna för Fastighets och Almega Tjänsteföretagen är överens om att det inte ska lagstiftas om hyvling, eftersom parterna i första hand ska kunna hantera frågan sinsemellan. Men enligt Jari Visshed ville Almega inte göra det i senaste avtalsförhandlingen, samtidigt som Stefan Koskinen har en annan syn på saken.
– I några avtal infördes ju att det skulle vara en varseltid innan man skulle göra hyvlingen, säger Koskinen, samtidigt som han menar att varseltid krockar med kunders krav på snabba förändringar när förutsättningarna förändras.
–  Om man i slutändan inte kommer någonstans kan det bli aktuellt med en lagstiftning, säger Jari Visshed.