Belastningsskador är ett problem som ofta drabbar städare. Enligt Arbetsmiljöverkets rapport från 2017 stod belastningsfaktorer för 14 procent av alla anmälda arbetssjukdomsfall bland städare. På hela arbetsmarknaden var motsvarande siffra 8,6 procent.

Mikael Forsman

Professor Mikael Forsman och hans projektkolleger Carl Lind och Ida-Märta Réhn har tilldelats 4,1 miljoner kronor från Afa försäkring. De ska genomföra ett forskningsprojekt där så kallade smarta kläder med sensorer ska mäta rörelser och belastning.
Målet är att mätningar och utvärderingar ska bli mer tillförlitliga och enklare att genomföra. Tanken är också att resultaten ska kunna bidra till mer ergonomiska arbetssätt.
– Vi har sett att det verkar gå att ändra sina rörelser om man får feedback, säger Mikael Forsman.

Arbetsmiljön kan förbättras

Ny mätmetod ska minska skador

Arbetsmiljö

Mikael Forsman och hans team har genomfört ett tidigare projekt på samma tema. Då var det så kallade inklinometrar, en slags vinkelmätare i form av en givare, som användes och testades av hotell- och sjukhusstädare.

I det projektet konstaterades att städare löper stor risk att drabbas av belastningsskador, framför allt i överkroppen. De kom också fram till att det finns mycket kvar att göra för att förbättra arbetsmiljön och därför vill de göra det ännu lättare att mäta och hitta risker.

Andra bedömningar osäkra

Problemet, som de ser det, är att bedömningar fortfarande oftast görs av ergonomer som observerar hur en person rör sig. Men med de nya mätmetoderna ska det finnas tydligare data att jämföra med så att bedömningarna inte blir subjektiva.
– Vi tänkte att ergonomerna skulle bli intresserade när vi berättade hur osäkert det är att göra bedömningar utan att mäta. Men det har ändå varit svårt att få dem intresserade av givarna som vi tog fram i vårt tidigare projekt. Kanske beror det på att det är enkelt och går snabbt att göra på sitt vanliga sätt, säger han.

Men är inte risken att det blir lika även med de smarta kläderna?
– Det finns såklart en risk, men jag tror att vi kan klara att nå ut bättre och marknadsföra det mer. Särskilt om mätningar kan göras i kombination med bedömningar.

Tanken är också att kläderna ska vara ännu enklare att använda och mäta fler saker samtidigt.

Hotellstädare, kassapersonal och montörer i industrin är de tre yrkesgrupper som ingår i det nya projektet och som ska testa de smarta kläderna.
– Vi vill ha med olika grupper som är relevanta för projektet och som skiljer sig från varandra och tanken är att kunna förbättra både det egna arbetet och att identifiera behov av att ändra arbetsplatsen, säger Mikael Forsman.

Varningar direkt

Mätutrustningen består av en t-shirt och en handske med särskilda sensorer insydda i tyget. Sensorerna skickar trådlöst och automatiskt data till en smarttelefon eller surfplatta. Det gör att det går att mäta arbetsställningar och rörelser i rygg, överarmar och handleder samtidigt och få informationen samlad, i stället för att olika kroppsdelars data samlas på olika ställen.

Lars Hanson har på sig en smart t-shirt. Informationen från alla sensorer skickas direkt till surfplattan som José håller i.

Särskilda vibratorer kan också varna användaren direkt när en rörelse är för påfrestande. Om rörelsen upprepas under arbetsdagen kan den vara en risk.
– Vi har tidigare testat synliga varningar i en app, men det var flera som inte uppmärksammade dem. Nu har vi testat med hörsnäckor som kan ge automatisk röstvarning och med sensorer som vibrerar om en rörelse görs i för hög hastighet, eller om till exempel en arm hålls i för hög vinkel under viss tid.

Under hösten ska de smarta textilierna testas på personal på steriliseringsavdelningen på Karolinska institutet för att se att all teknik fungerar som den ska, och att instruktionerna är tillräckligt lättförståeliga och användarvänliga.

Först i början av nästa år drar det nya projektet i gång på allvar och kommer sedan att pågå fram till år 2021.

Resultat i korthet från förra projektet

I ett tidigare projekt tog Mikael Forsman och hans team fram så kallade inklinometrar där städare själva kunde göra mätningar under dagen, i stället för att en ergonom skulle stå bredvid och göra observationer.

Resultaten visade att:

  • Både hotellrums- och sjukhusstädare hade hög arbetsbelastning i övre delen av kroppen. Både gällande rörelsehastighet, arbetsställningar och muskelansträngning.
  • Båda typerna av städning låg över nio av de elva nivåer för ergonomisk belastning som tagits fram av Arbets- och miljömedicin Syd.
  • Arbetsbelastningen var allra högst hos hotellrumsstädarna.