Brist på folk i fastighetsbranschen ger mer i plånboken

Avtalet för Fastigo ger 600 kronor till potten det här året. Men i de lokala förhandlingarna lyckas en hel del Fastighetsklubbar få igenom mer än så. Varbergs bostad är ett exempel där företaget skjutit till extra pengar.

1 780 kronor till fastighetsskötare

Avtal 2017

– Det är alltid svårt att få något extra. Men vi fick lite över, 0,1 procent över avtalet, säger Lars-Erik Ravn, klubbordförande på Varbergs bostad.

”En bra satsning”

Han berättar att reparatörerna i bolaget ligger lite lägre i lön jämfört med i andra bolag och att arbetsgivarna i år valde att satsa extra på den gruppen.
– Det var en bra satsning. Men det skedde förstås på bekostnad av att det inte blev lika mycket till dem som jobbar med trädgård, säger Lars-Erik Ravn.

Lönesättningen fungerar olika i bostadsbolagen. Men generellt har alla rätt till hälften av den årliga lönesumman. Resten av potten är uppe till förhandling lokalt. Finns det osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män, eller om någon av de anställda halkat efter, kan facket kräva att arbetsgivaren skjuter till extra pengar.

Lägstalönen 25 000

I bostadsbolaget Platen i Motala höjdes lägstalönen i år till 25 000 kronor. Dessutom fick byggsnickarna på byggservice ett större påslag än det centrala avtalet.
– Vi är nio snickare och alla höjdes till 28 600.
De andra i bolaget fick minst 350 kronor, så det var också mer än potten, säger Alexander Gomez, klubbordförande på Platen.

Irritation över att tjänstemännens löner drar ifrån

Lön och avtal

Är ni nöjda?
– Absolut inte. Vi ligger ändå lågt, 3 000–4 000 under snickare i andra bostadsbolag i området. Och 10 000 kronor lägre än om vi jobbat i byggbolag, men arbetsgivaren trycker på att vi har fasta, trygga jobb, säger Alexander Gomez.

Högkonjunkturen leder till att många bolag behöver nyanställa, men också jobba för att behålla sin personal. Det kan gynna fackets förhandlingsläge.
– Vi måste hänga med, annars förlorar bolaget folk, säger klubbordförande på Nyköpingshem Richard Fredriksson.

Han berättar att bolaget redan tappat några anställda som gått till ett annat bostadsbolag i närområdet. På Nyköpingshem finns nu en överenskommelse att lönerna ska justeras under närmaste två åren så att ingen ligger under medianlönen i Fastigostatistiken, P50. I år blev det totalt en procent extra över potten.
– De som fick högst påslag i år fick 1 300-1 400 kronor. Så det har gått bra.

Lönekartläggning

Även på Växjöbostäder är marknadsläget en faktor att ta hänsyn till, anser Fastighetsklubben. Men arbetsgivarna har inte velat ta fram några extra pengar.
– Det har hänt någon gång, men det är ovanligt, säger klubbordförande Lars Hermansson.

Nu i höst ska företaget göra en lönekartläggning, där man också ska titta på marknadsläget.
– Vi har blivit av med en del folk på grund av lön, så förhoppningsvis kan kartläggningen påverka till nästa års löneförhandlingar, säger Lars Hermansson.

De fick största påslaget

Fastighetsfolket har ringt runt till fackliga företrädare i ett trettiotal bostadsbolag. Största påslaget i vårt stickprov blev det på Familjebostäder i Göteborg. Där blev det 750 kronor extra per person till potten, berättar klubbordförande Camilla Claesson. Vilket alltså inte betyder att alla fick 750 kronor mer.
– Vi är nöjda, vi är glada att vi fick extra. Det har varit trögare de senaste åren, men vi har sett löneläget hos andra och kunnat ha det som argument hos oss. Vi hade också några enskilda som släpat efter. Det här var en större satsning än vanligt, säger Camilla Claesson.

Tryck uppåt på lönerna

Jari Visshed är förhandlingsansvarig i Fastighets och var med och förhandlade fram det treåriga centrala avtalet. Han är inte förvånad över att det sker en löneglidning.

– Det finns helt klart ett tryck uppåt på lönerna i fastighetsbranschen. Vi har inte sett statistiken från Fastigo för 2018, men 2017 blev det en ökning på sammantaget 3 procent. Det centrala avtalet motsvarade 2,1 procent så det tyder på att det tas ut mer i de lokala förhandlingarna, säger Jari Visshed.

Vad ser du som den främsta orsaken?
– Det är stor efterfrågan på personal och då blir företagen tvungna att betala mer för att behålla och få ny personal.

Finns det något negativt med en lokal löneglidning?
– Nej, vi kämpar för att få upp lönerna på ena eller andra sättet. Tanken är ju att om några drar iväg kan vi i facket försöka lyfta upp resten. I slutändan får alla ett lyft och det hade varit värre om alla stod still, säger Jari Visshed.