Fler och fler arbetsgivare kräver bättre kunskaper i svenska i sina jobbannonser, det visar en granskning som Arbetet gjort. 23 procent av annonserna om städare innehåller kravet att kunna svenska i tal och skrift.

Jobbigt att behöva förklara

Raya Chagra, städare på Inspira i Stockholm, tycker att det för just städare kanske inte behöver ställas allt för stora krav på språkkunskaperna.
– Men lite svenska måste man ju ändå kunna. Hur ska man annars kunna få jobb och förstå vad vi säger? Vi har några kollegor som inte kan språket och ibland blir det jobbigt att behöva förklara för dem, säger hon.

Hon får medhåll av kollegan Gaby Aramayo, som tycker det är bra med visst språkkrav så att man kan göra sig förstådd bland kollegorna.
– Kunderna måste man ju också kunna kommunicera med och förstå instruktioner från arbetsgivaren, säger hon.

Överdrivet med skrivkrav

Jari Visshed, tredje förbundsordförande på Fastighets, är inne på samma linje att man måste kunna göra sig förstådd på sin arbetsplats.
Visserligen kan man som städare lättare ta sig igenom ett arbetspass vid kvällsstädning, då man oftast jobbar ensam hos en kund, men dagsstädning kräver god kommunikation med både arbetskamrater och kunder, resonerar han.
– Men att man ska kunna skriva vet jag inte om det behövs, det kanske är lite överdrivet. Det finns faktiskt många svenskar som har problem med det, säger Jari Visshed.

Kraven är konjunkturkänsliga

Han menar även att kraven på anställda ändras beroende på hur konjunkturen ser ut i Sverige. Sedan 90-talskrisen har arbetslösheten varit hög och då har man kunnat ställa högre krav, som i fallet med språkkunskaperna.
När det är svårt att få tag på folk sänker man kraven och vice versa.
– En hel generation är uppvuxna med att arbetsgivaren är den som kan ställa krav. Nu har vi ju en arbetskraftsbrist i många yrken och attityden till kraven kommer nog att förändras över tid, under förutsättning att arbetslösheten fortsätter vara så låg som den är nu, säger Jari Visshed.