Uppskruvat tempo slår hårt mot arbetare
Otrygga anställningsformer, ett högt uppskruvat tempo och ingen tid för återhämtning har bidragit till att arbetsmiljön bland arbetare bara har försämrats de senaste 25 åren. Det slår en ny LO-rapport fast. "Det blir en väldigt dålig cocktail", säger LO:s utredare Carola Löfstrand.
LO:s nya rapport har studerat arbetsmiljön i Sverige de senaste 25 åren – och slår fast att inga större förbättringar har skett för personer i arbetaryrken. Stressen och tidspressen i arbetet har snarare ökat och mycket tyder enligt rapporten på att kvinnor upplever arbetsrelaterad stress i större utsträckning än män.
Färre hinner ta kortare pauser
Allt fler i arbetaryrken har i dag ett jobb där det sällan är möjligt att hinna ta korta pauser – tre av fyra arbetarkvinnor och knappt hälften av arbetarmännen.
Det är även vanligast bland arbetarkvinnor att ha ett yrke där man kan inte kan vara med och besluta om upplägget av arbetet. År 2015 beskrev nästan hälften av arbetarkvinnorna sin arbetssituation på det här viset, vilket är en ökning med 11 procent sedan år 1991. Arbetarkvinnor och arbetarmän är också de på arbetsmarknaden som har minst inflytande över arbetet.
Tydlig trend mot det sämre
LO:s arbetsmiljöutredare Carola Löfstrand menar att rapporten visar en tydlig trend på arbetsmarknaden. Medan tempot blivit allt mer uppskruvat på arbetsplatserna, har arbetare fått mindre inflytande över arbetet samtidigt som större ansvar läggs på den enskilde att arbetsuppgifterna görs på rätt sätt och med kvalitet.
– Det blir en tung börda att bära, säger hon.
Har de mest ansträngande jobben
Arbetsuppgifter som kräver att man står, går, lyfter, skjuter, bär eller drar en majoritet av arbetstiden är vanliga inom arbetaryrken. Kvinnor i arbetaryrken toppar enligt LO:s rapport listan över arbeten med påfrestande arbetsställningar, tätt följt av män i arbetaryrken.
– Oftast återfinns arbetarkvinnor i yrken som har repetitiva och monotona arbetsuppgifter, vilket helt enkelt sliter på kroppen. Men det är också det uppskruvade tempot som tär, säger Carola Löfstrand.
Tyngre för kvinnor än för män
Många kvinnor och män i arbetaryrken har fysiskt ansträngande jobb som riskerar att vara skadliga på sikt. Enligt rapporten har den påfrestande belastningen i arbetet ökat för arbetarkvinnorna och dessa drabbas också i större utsträckning än arbetarmän av sjukdomar i rörelseorganen.
– I mansdominerade verksamheter har många av de tunga lyften i högre utsträckning ersatts med robotar, men samma utveckling har inte skett i de kvinnodominerade verksamheterna, säger Carola Löfstrand.
Fördubbling av värk efter arbetet
På 24 år har antalet arbetarkvinnor som lider av värk i övre delen av ryggen och nacken efter arbetet nästan fördubblats, från 26 till 49 procent. Arbetarkvinnor lider också mest av smärta i nedre delen av ryggen efter arbetet, tätt följda av arbetarmännen.
Allt fler personer i samtliga sysselsatta grupper på arbetsmarknaden känner sig uttröttade i kroppen efter jobbet – men de mest utsatta är återigen arbetarkvinnor. 2015 låg siffran på 73 procent bland arbetarkvinnorna och hos arbetarmännen på 63 procent. Andelen hos båda grupperna har ökat med drygt en fjärdedel sedan 1991.
– Har du monotona rörelser i ditt arbete och dessutom är stressad så du inte hinner med pauser, då hinner kroppen inte återhämta sig. Det blir en negativ synergieffekt, säger Carola Löfstrand.
Fler mår psykiskt dåligt
En kraftig ökning av känslan av håglöshet eller apati efter arbetet har också skett bland arbetarkvinnorna sedan 1991 – med 21 procent. Under samma tidsperiod hittar man även en liknande ökning av håglöshet och apati efter jobbet bland arbetarmännen.
Även psykiska besvär orsakade av till exempel stress, dåliga relationer och hot och våld i arbetet har ökat kraftigt. Inom arbetaryrken är det kvinnor i offentlig sektor som drabbats mest, där andelen som fått psykiska besvär mer än fördubblats sedan tidigt 90-tal.
– Otrygga anställningsformer, ett högt uppskruvat tempo och ingen tid för återhämtning blir en väldigt dålig cocktail, säger Carola Löfstrand.
Ägnar sig åt arbetsmiljödumpning
Men besvär orsakade av stress och psykisk påfrestning har fördubblats inom alla arbetargrupper mellan åren 1997 och 2016. Utöver kvinnor i offentlig sektor är även män i offentlig sektor och kvinnor i privat service särskilt utsatta.
– Om arbetsgivare inte prioriterar arbetsmiljön för sina anställda, så kommer arbetstagarna få betala arbetsgivarens produktion och vinst med sin egen hälsa och säkerhet, säger Carola Löfstrand, som menar att alltför många företag ägnar sig åt arbetsmiljödumpning för att skaffa sig kortsiktiga konkurrensfördelar.
De otrygga anställningsformerna kan enligt henne också ha bidragit till att facken tappat mark de senaste decennierna, eftersom folk då inte organiserar sig på samma sätt.
– Om du jobbar i en bransch under två veckor och inte vet vilken bransch du kommer jobba i om två månader, så kanske du inte känner att det är någon idé att gå med i facket, trots att det är då du behöver fackligt stöd som mest, säger hon.
