Industrin: Låginkomsttagare kan få upp lönen på andra sätt
Dagens modell för att sätta löner måste reformeras, anser nationalekonomen Lars Calmfors. Bara då kan lönerna inom offentlig sektor öka för att motverka arbetskraftsbristen. Men industrins representanter menar att det redan går att höja lönerna med nuvarande modell.
Avtalssekreterare Madelene Engman.
Lönebildningsmodellen är den process som bestämmer lönerna på arbetsmarknaden. I dag är det industrin som sätter nivån för hur mycket lönerna ska öka, vilket kallas för lönemärket och brukar landa på drygt 2 procents ökning om året.
Övriga branscher förväntas hålla sig till den nivån – och så har lönebildningsmodellen sett ut de senaste 20 åren.
Modellen behöver förnyas
Nu har nationalekonomen Lars Calmfors, på uppdrag av 6F-förbunden, skrivit en rapport där han kommer fram till att modellen behöver förnyas eftersom den inte är anpassad till dagens förhållanden.
Befolkningen blir äldre och behovet av tjänster i offentlig sektor ökar. Lars Calmfors resonerar att det på grund av industrins låga löneökningar, som arbetsmarknadens andra branscher ska följa, leder till brist på arbetskraft i dessa sektorer eftersom det blir svårt att locka folk till yrkena när lönerna inte är en morot.
Som att väcka en ilsken getingsvärm
För att komma tillrätta med problemen menar nationalekonomen att det behöver tas större hänsyn till fler sektorer än industrin. Samtidigt menar han att kritik mot industrins roll i lönebildningen är som att väcka en ilsken getingsvärm.
Madelene Engman, avtalssekreterare på GS som är en av industrins parter, håller inte med om den bilden. Hon menar att industrins representanter är öppna för relevanta förslag, utvecklande metoder och kritik.
– Genom att kontinuerligt ha kontakt med Saco, TCO och LO-förbunden visar vi det i praktiken, i olika former framför allt genom samtal om lönebildning, säger hon.
Leder till ökade löneklyftor
Eftersom industrin sätter märket som alla andra branscher ska följa, menar Lars Calmfors att det finns små möjligheter att justera skillnaden mellan olika lönegrupper. Dagens lönebildningsmodell leder till ökade löneklyftor mellan arbetare och tjänstemän, menar han.
Målet med att förnya lönebildningsmodellen är så kallade relativlöneökningar, för att jämna ut skillnader mellan olika yrkesgrupper där det är brist eller överskott på arbetskraft.
Går redan att göra satsningar
Madelene Engman menar å sin sida att det redan går att göra satsningar inom nuvarande lönebildningsmodell. Hon tar som exempel den undersköterskesatsning som gjordes 2016, där Kommunal lyckades förhandla fram en extra löneökning utöver industrins märke.
Engman tar även upp ett ytterligare exempel: Låglönesatsningen som LO-förbunden samordnade förra året.
– Vi ser att det sker förändringar på arbetsmarknaden, som det här med relativlöneförändringar, och då tycker jag att undersköterskesatsningen är ett bra exempel på att det går att göra förändringar inom nuvarande modell, säger Madelene Engman.
Arbetskraftsbrist påverkar redan
Bristen på arbetskraft inom delar av den offentliga sektorn har redan påverkat löneutvecklingen. Enligt en rapport från Medlingsinstitutet har lönen för exempelvis grundskollärare och sjuksköterskor ökat med 4,2 respektive 5,6 procent per år mellan 2014-2017, vilket är flera procent över lönemärket.
– Finns det en brist på arbetstagare inom en sektor är det inte helt orimligt att när man anställer någon så får man ett högre löneläge, säger Madelene Engman.
Avtalssekreteraren menar att man från industrins sida inte är kritisk till att vissa grupper får högre löner. Bekymret ligger i stället i att det rör sig om politiska beslut och inte satsningar utifrån den svenska modellen.
– Det är satsningar som kommer från annat håll än arbetsmarknadens parter, säger hon.
Tre förslag till förändring
Lars Calmfors har kommit fram till tre förslag på hur en ny lönebildningsmodell kan se ut. Det ena handlar om att industrin ska ta större hänsyn till resten av den svenska ekonomin, det andra förslaget handlar om att fler parter, som offentlig sektor och hemmamarknaden, ska få vara med och ta ansvar för att sätta lönemärket.
Det tredje förslaget handlar om att tillsätta ett oberoende råd som tar hänsyn till hela samhällsekonomin.
– Jag tror inte vi har stängt dörren för att andra internationellt konkurrensutsatta sektorer kan vara lönenormerande, till exempel ett industriförbund som Pappers. Det enda är att vi har vårt industriavtal att förhålla oss till, säger Madelene Engman.
Behöver ta till vara på all arbetskraft
Hon understryker att man behöver ta till vara på all arbetskraft i Sverige, men har svårt att se varför industrin per automatik, på grund av en åldrande befolkning, skulle minskas i stor omfattning och påverka lönebildningen framöver.
– Det är i alla fall så jag uppfattar att Calmfors resonerar. Han är ju en välmeriterad ekonom, men vi avvaktar 6F:s slutliga del i det här, säger Madelene Engman och syftar på den slutrapport som väntas komma till sommaren.
