Vid senaste årsskiftet hade Fastighets 29 919 medlemmar. Färska siffror visar att förbundet snart ett år senare nu har 29 295 medlemmar, en klar minskning med drygt 600 medlemmar på ett år.
– Det är naturligtvis bekymrande och beklagligt, säger Jarmo Kusmin, ombudsman för organisation och agitation.

Jarmo Kusmin, ombudsman på Fastighets och sekreterare i ombudsmannaklubben.

Ett av förbundets prioriterade mål för 2018 var att öka med några hundra medlemmar, vilket man med andra ord inte lyckats med. Enligt Jarmo Kusmin är Fastighets inte ensamt om att tappa medlemmar, utan det rör sig om en trend som genomsyrar alla organisationer.
– Jag vet hur det ser ut för de andra förbunden, och detta trots att vi lägger ner mycket resurser på att motverka tappet och rekrytera fler, säger han.

Tusen byter förbund – om året

Den vanligaste orsaken till att man väljer att gå ur Fastighets är att man byter yrke, berättar Jarmo Kusmin. Årligen byter tusen personer jobb och förbund, samtidigt som det heller inte är lika naturligt för dem som kommer in på arbetsmarknaden att bli medlemmar. Många lämnar också på grund av pension.
Sammantaget gör det att många nya medlemmar måste skrivas in för att förbundet ska kunna bibehålla sina medlemssiffror.

– Vi värvar ganska bra men inte tillräckligt bra. Men det handlar inte bara om att skriva in nya medlemmar, utan det är lika viktigt att vi blir bra på medlemsvård och att förbundet finns till hands för medlemmarna, säger Jarmo Kusmin.

Har värvat 80 medlemmar i år

En som lyckats värva många nya medlemmar är Roger Sandlund, klubbordförande på Samhall i Haparanda. Han har ensam tagit in närmare 80 nya medlemmar under 2018.
En orsak till varför Fastighets tappar medlemmar tror han beror på att facket inte är tillräckligt närvarande.
– Förra veckan var jag uppe i Kiruna och Gällivare och höll i tre medlemsmöten. Då fick jag till mig att vissa medlemmar gått ur facket eftersom vi inte syns. Jag håller med, det är för få förtroendevalda, säger Roger Sandlund.

Roger Sandlund är klubbordförande för Fastighets på Samhall i Haparanda.

Själv är Roger Sandlund förvånad över att ”en norrlänning kan värva så mycket medlemmar jämfört med söderut”. Enligt honom borde de fackligt aktiva i södra Sverige kunna slå honom med hästlängder, med tanke på de långa avstånden i hans arbetsområde.
– Det är svårt att själv beskriva hur man arbetar, men jag har inga problem med att värva. Det kanske är min personlighet som avgör där, säger han.

Unga: Facket syns för lite

Mimmi Wästle och Sabine Åkerfelt är två unga och fackligt aktiva medlemmar i Fastighets. Även de menar att facket gör för lite för att synas, vilket i längden leder till okunskap bland till exempel unga personer om varför det är viktigt att gå med i facket.
– I dag vet folk inte varför man ska vara medlem, vad det är till för eller vad det kan hjälpa en med, säger Sabine Åkerfelt från avdelning Uppsala Väster, som jobbar som flygplansstädare.
–  I tonåren var det många ute som pratade med folk och delade ut reklamblad om vad facket är och gör. Det upplever jag inte finns längre, säger Mimmi Wästle, som jobbar som städare i Umeå.

Mimmi Wästle, avdelning Umeå.

Fackrörelsen har blivit bekväm

Den sistnämnda beskriver en fackrörelse som blivit bekväm efter alla år av organisering och agitation. Wästle tror att man i dag tar för givet att folk vet vad facken sysslar med, vilket till slut riskerar att slå tillbaka.
I stället tycker hon att man måste nå ut mer och agitera. Man bör också påminna människor om fackrörelsens historia, hur den uppstått och vad som gjorts för arbetstagarna genom åren.
– Man måste backa bandet lite och förklara vad det innebär att ha ett kollektivavtal och att vara medlem, säger Mimmi Wästle.

Hon drar som exempel att unga, precis som alla andra arbetstagare, vill kunna ta ut semester – en företeelse som inte alltid varit en självklarhet och som tas för givet i dag.
– Så man måste gå på grunden om vad facket har förhandlat fram och kämpat för att få, säger Mimmi Wästle.

Symptom på ett egoistiskt samhälle

Sabine Åkerfelt tror också att ungas ointresse för facket är ett symptom på ett egoistiskt samhälle i stort. Folk tänker mest på sig själva och det är för lite engagemang ute bland folk som jobbar, resonerar hon.
Precis som Roger Sandlund ser hon en brist på förtroendevalda och skyddsombud ute på arbetsplatserna. Hon jobbade själv många år utan att vara med i facket. Det var först när hon kom till en arbetsplats med tydliga brister, som Sabine Åkerfelt och flera kollegor startade en klubb.
– Det fanns mycket man inte visste om regler och rättigheter, sådant som man fick lära sig på utbildningen, berättar hon.

Förbundet ska utlysa tävling

Nästa år kommer Fastighets att lägga stort fokus på organisering, både regionalt och lokalt ute hos klubbarna. Bland annat ska anställda vara ute en dag i veckan på arbetsplatsbesök och jobba med medlemsvärvning.

En annan satsning för 2019 kommer vara en tävling för att utse Årets klubb.
– Den klubb som utvecklar sin verksamhet mest, alltså höjer organisationsgraden alternativt rekryterar flest medlemmar, kommer koras till årets klubb i oktober, säger Jarmo Kusmin.

Nästa år kommer förbundet även att arrangera ett medlemsvärvarlotteri. För varje värvad medlem får man en lott och i potten finns ett ”attraktivt förmånligt pris”, uppger ombudsmannen. Det finns också en plan om att uppmärksamma den bästa medlemsvärvaren i ytterligare en tävling.
– Det kommer finnas flera olika priser till dem som värvat flest, både bland anställda i förbundet och bland förtroendevalda medlemmar som värvar nya medlemmar, säger Jarmo Kusmin.