Andelen anställda som har kontakt med företagshälsovård, FHV, har minskat de senaste 20 åren, enligt rapporten ”Arbetsmiljön 2017” av Arbetsmiljöverket och SCB.

På frågan om man har företagshälsovård svarade 72 procent ja 1999. År 2005 hade andelen sjunkit till 67 procent, och 2017 till 59 procent.

– Det har varit en nedåtgående trend sedan 1990-talet. En anledning är arbetslivets omvandling – det har gått från stora strukturer till mindre företag, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschorganisationen Sveriges Företagshälsor.

Förebyggande FHV mer lönsam än reaktiv

Det finns också betydande skillnader i tillgången till FHV mellan olika yrkesgrupper. Gruppen ”Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster” där yrken som städare och fastighetsskötare ingår ligger under genomsnittet. Drygt 40 procent svarade ja på frågan om de har tillgång till företagshälsovård i ”Arbetsmiljön 2017”.

Chefer, högre tjänstemän, akademiker och byggnadsarbetare har större möjligheter att utnyttja företagshälsovård än bland annat anställda inom privat service och anställda med kort utbildning.
– Det verkar vara att ju mer lättutbytbar personalen anses vara desto mindre tillgång till företagshälsovård har de. Det jag vet är att de företag som jobbar bra med arbetsmiljö vet att människor inte alltid är utbytbara, säger Peter Munck af Rosenschöld.

Pausgympa hos ISS.

Han menar att det skiljer sig mycket mellan olika företag även inom branscherna och den bilden delas av Carola Löfstrand, arbetsmiljöutredare på LO. Hon ser även skillnader mellan företag som har FHV beroende på vilka upphandlingskrav arbetsgivarna har som grund för företagshälsovårdens uppdrag.

De som har en helhetsomfattande FHV med förebyggande arbete inkluderat brukar i högre grad tjäna på det och fortsätta anlita FHV för varje krona ger så mycket tillbaka.
Men en del väljer ändå att skriva ett ramavtal med företaget som säljer företagshälsovård.
– Vid sådana ramavtal är det vanligare att företagen köper reaktiva tjänster, alltså stöd när ett arbetsmiljöproblem uppstått, snarare än att ha löpande förebyggande arbete med stöd från företagshälsan så att arbetsmiljöproblem eller sjukdom inte behöver uppstå eftersom en involverad företagshälsovård kan stötta arbetsplatserna i att göra riskbedömningar och ge effektiva åtgärdsförslag – vilket är det företagen och arbetstagarnas hälsa och säkerhet tjänar på, säger Carola Löfstrand.

Personalgruppen stretchar ihop varje förmiddag

ISS är ett företag som köper in alla typer av tjänster från FHV, förutom i fall där företaget har egen kompetens för att göra riskbedömningar eller kan använda den egna ergonomen, berättar Per Söderström, arbetsmiljöchef på ISS Sverige.
– Vi använder oss framför allt av företagshälsovården för medicinska kontroller kopplat till riskerna vid olika arbetsplatser. Jag har själv jobbat med att sälja företagshälsovård tidigare och något som är viktigt som jag då såg att många företag missade var att arbeta med det som kommer fram i riskbedömningarna. Det är ingen idé att lägga pengar på en riskbedömning om man inte sedan följer upp dem och gör förbättringar, säger Per Söderström.

På vissa arbetsplatser har de även egna förebyggande insatser. Sevgi Pek arbetar som pentryvärd och är skyddsombud för ISS-anställda som jobbar med städning och FM-tjänster på Nordea Lindhagen.

Segvi Pek har morgongympa i samband med morgonmötet.

Där samlas personalen klockan 9 varje dag för att göra en pausgympa i form av stretching för att förebygga arbetsrelaterade skador och ohälsa. Arbetsgruppen består av städare och annan servicepersonal som ställer sig längs med väggarna i det lilla rummet.

Deras före detta chef Elin Wiklund är på återbesök för dagen och hon får äran att leda stretchen. De börjar med att sträcka på sig uppåt. Sedan rulla ned med armar och huvud först tills de står dubbelvikta mot golvet och gungar med överkroppen.

Pausgympa hos ISS.

Tillåtande miljö för pauser med friskvård

– Akta byxorna, hojtar en i gruppen och syftar på risken att de kan spricka.
Efter omkring fem minuter med rörelser för ben, armar och resten av kroppen är de klara och allas blickar vänds mot en whiteboardtavla. Servicechef Beatrice Lezak går igenom dagens bemanning och uppgifter och sedan går de ut i lunchrummet för en gemensam frukost.

Initiativet till pausgympan togs av hennes föregångare Elin Wiklund när företaget hade deras årliga ”frisk medarbetareveckan” vecka 43 år 2017.
Sedan rekommenderade Sevgi Pek att de skulle fortsätta med pausgympan.
– En del är inte likna sugna på att göra det, men vi säger att alla ska vara med, berättar hon.
Hon upplever att arbetsmiljön på arbetsplatsen är god, mycket tack vare en hjälpsam chef och en tillåtande miljö där man kan göra egen stretching under minipauser om man behöver.
– Det är viktigt med hälsa. Vi har också gjort yoga och under sommaren går vi ut och tar promenader, säger Sevgi Pek.
Medarbetarna också lagt till egna övningar. Någon har fått tips från sin sjukgymnast som resten av gruppen har fått ta del av och de har köpt i så kallade triggerbollar som används för att massera och mjuka upp spända muskler.

Triggerbollar mjukar upp spända muskler.

Lättare för chef att förskjuta problem till anställda

Det är vanligt att arbetsgivaren satsar mer på tjänster som stöd vid arbetslivsinriktad rehabilitering som det är lagstiftat kring, enligt Carola Löfstrand. Sedan fyller de ut FHV uppdraget med individinriktad friskvård som mindfulness om man är stressad till exempel, i stället för att skapa en hälsosam arbetsmiljö där arbetstagarna inte blir sjuk av stress och behöver symptomdämpande metoder för att hantera en osund arbetsbelasting.
– De tjänsterna har en annan funktion och är bra friskvård, men kan inte ersätta förebyggande arbetsmiljöarbete. Men det blir lite billigare och påverkar inte verksamhetens organisatoriska upplägg, säger Carola Löfstrand.

Ska man ha företagshälsa värt namnet så har man förutom företagsläkare och ergonomer, även ha experter på bland annat organisatorisk och social arbetsmiljö, menar hon.
– De kan ha åsikter om hur du som chef bemöter anställda och det kan vara jobbig men viktig feedback att få för att utveckla sig som chef, men kanske inte alltid kul att någon lägger sig i hur verksamheten leds. Det är enklare att förskjuta problemet till symptom hos de anställda. Då behöver inte du som chef ändra något i organisationen eller i ledarskapet som att vara tydlig med vem som gör vad och varför. Men det är ofta det som skulle behövas om man ska minska stress och liknande som orsakar arbetsplatsolyckor eller arbetsmiljöproblem.

Vad är företagshälsovård?

Företagshälsovårdens främsta uppgift är att ta bort eller minska risker i arbetsmiljön. Om en arbetsgivare inte har tillräckligt med tid eller kunskap för att minska riskerna på arbetsplatsen kan företagshälsovård anlitas som ett komplement till det egna arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovård kan hjälpa till med saker som arbetsmiljörisker inför en omorganisering eller inköp av nya redskap och maskiner, men även med arbetsplatsanpassning och rehabilitering för de som blivit sjuka.