Fastighetskvinnor om lönegapet: Det är orättvist!
Kvinnors löner fortsätter att vara markant lägre än männens. Orättvist, men vi måste fortsätta kämpa, tycker Fastighetskvinnor vi har pratat med inför Internationella Kvinnodagen.
Kvinnor tjänar mindre än män både totalt på arbetsmarknaden och bland Fastighets stora yrkesgrupper.
Inom fastighetsservice, där städning ingår, tjänar männen på arbetarsidan 25 700 och kvinnorna 23 600. I fastighetsbolagen tjänar de manliga arbetarna 28 500 och kvinnorna 24 600.
LO:s senaste jämställdhetsbarometer visar att löneskillnaderna i hög grad påverkas av att många arbetarkvinnor jobbar deltid. I faktiskt lön skiljer det 21 000 kronor i lön mellan en arbetarkvinna och en manlig tjänsteman.
Fastighetsfolket ringde upp några förtroendevalda i Fastighets för att höra vad de tycker behöver göras för att öka jämställdheten.
Sevgi Pek, skyddsombud på ISS i Stockholm:
–Jag tycker att det är orättvist att kvinnor tjänar mindre, vi borde tjäna mer än vi gör.
Du jobbar ju själv som pentryvärd, betyder det att du får en högre lön än dina kolleger som är städare?
–Nej, det är samma som en städlön, och det är ganska låg lön. Städyrket är svårt, det är jobbigt och tungt men lite lön. Det borde bli högre lön, då skulle fler vilja jobba med städning.
Hur ska det kunna ändras?
–Jag vet inte, vi får protestera.
–Vi kvinnor är starka. Men det är svårt att påverka själv, det är ju en politisk fråga också. Och det är svårt att ta sig vidare till andra jobb. En arbetsgivare tittar på vad du gjort tidigare, och har du jobbat som städare är det svårt att få en chans att göra något annat, säger Sevgi Pek.
Ronja Pettersson, Fastighetsmedlem och för tillfället studerande:
–Jag tycker att det är jättedåligt att kvinnor tjänar mindre, och det måste bli bättre.
Vad tänker du kan göras?
–Det är en bra fråga. Jag tror att man måste bli bättre på att få fler fastanställda, det är en otrygghet både att ha osäkra jobb och att många jobbar deltid.
Du är rätt ny på arbetsmarknaden, tänker du att det kommer bli jämställt under ditt yrkesliv?
–Jag hoppas det, det är ju alltid en dröm och jag hoppas att det blir bättre i alla fall. Jag har nyss fyllt 23, och tjejer i min generation är ganska drivna när vi vill. Men man måste också inkludera oss på arbetsmarknaden.
Tycker du inte att ni blir tagna på allvar?
–Nej, precis. De äldre lyssnar inte alltid på oss, och särskilt på tjejer. Vi tjejer är också mer utsatta, säger Ronja Pettersson.
Jane Lundh, avdelningsordförande i Växjö:
–Lönerna är det största problemet. Det ska vara lika lön för lika arbete och kvinnors yrken behöver prioriteras i avtalsrörelsen.
Hur ska det bli ändring?
—I Fastighets så är det stora löneskillnader beroende på vilket arbete som görs och jag tycker att de som tjänar mer måste stå upp för dem som tjänar mindre. Vi måste hjälpas åt. Vi måste bli bättre på att ställa krav, och vi måste kämpa för att få med männen och få dem att förstå.
Tycker du att det finns ett glapp i förståelse där?
–Nej, jag tycker att det blir mer och mer att män ställer upp, det går åt rätt håll.
Vad har du för egna erfarenheter i arbetslivet?
–Jag började som lokalvårdare och sen som arbetsledare. Det är ett viktigt yrke, kommer du inte och städar så syns det direkt. Det är också tungt, och det måste vi lyfta fram. Att städa ett helt liv orkar man inte, det måste tas med i bilden.
–Ett problem är att det är få medlemmar inom lokalvård och det är viktigt att få med fler så att vi blir starkare, säger Jane Lundh.
Jeanette Cervin, avdelning Västerås:
–Vi har många kvinnliga chefer här på Inspira, det tycker jag har varit till fördel. Vi kommer längre i diskussioner och det är inte lika mycket att peka med hela handen. Vi har bättre samverkan, tycker jag.
Tycker du att det också syns på lönesättningen?
–Det som varit problem är ju att många fler kvinnor har deltid, fast här har vi jobbat mycket de senaste tre åren med att utöka tjänsterna. Det har gett resultat, men en har ju slitit för det, också.
Vad är dina egna tankar utifrån ditt yrkesliv?
–Jag tänker att yrkesarbetare har det mycket mer slitigt än tjänstemännen. Att vara fastighetsskötare eller städare, det sliter på kroppen. Ändå kan det klassas som enkla jobb, det är ju helt fel. Gå ut och städa en hel dag, har man lust att säga, så får de känna på hur slitigt det är.
–Vi har det också minst lika slitigt som en målare eller elektriker, fast att de kan tjäna betydligt mer, säger Jeanette Cervin.
Monika Enström, avdelning Luleå:
–Hos oss på mitt jobb skulle jag säga att det inte är stora skillnader, vi har lönesättning helt efter avtalet. Både tjejer och killar gör dagligstäd på kontor och både tjejer och killar gör golvvård. Jag själv gör mest dagligstäd men tar även byggstäd ibland så det är ingen skillnad mellan oss.
Hur ska städarna få högre löner?
–Vi måste kämpa, det är inte så mycket annat att göra. Men för att bli starka måste också fler vara med i facket, vi har alldeles för låg anslutningsgrad. Vi måste fortsätta med låglönesatsningar, och inte bara i vården utan på fler områden. Det ska vi i 6f fortsätta jobba för. Som jag ser det ska man kunna försörja sig som ensamstående kvinna på sin lön och därför ska heltid vara norm.
Kan du se att jämställdheten går framåt och på vilket sätt?
–Det är ju fortfarande så att män är dem man oftast lyssnar på mest. Och det händer fortfarande att man kan få en klapp på huvudet och höra att ”lilla gumman, det där förstår inte du”. Men det har blivit bättre, medvetenheten ökar att kvinnor kan ha en viktig åsikt och inte är ett tafsobjekt, säger Monika Enström.
Nasa Nimat Kazkoz, avdelning Södertälje:
–Vi behöver prata mycket mer om att städjobbet är ett svårt jobb. Arbetsgivare som sitter på kontor inser inte alltid det. Vi måste också prata mer om att slippa delade turer och deltider.
–Många kvinnor jobbar också obetalt hemma och tar ansvar för barnen, det är en stor press på kvinnor. Här i Sverige får vi höra att det är lika stora rättigheter för kvinnor som för män, men för oss som jobbar i Fastighets är det inte så.
–Jag tycker att alla kvinnor måste utbilda sig mer och känna att de blir starkare och är lika mycket värda. Det är också jätteviktigt att lära sig skriva och läsa på svenska, och inte skriva på ett avtal innan man läst vad som står. Annars är det svårare att stå på sig, säger Nasa Nimat Kazkoz.
Anita Göransson avdelning Ystad:
–Det är fruktansvärt att det fortfarande på 2000-talet är så stora skillnader, det är jättetrist. Vi kvinnor måste givetvis fortsätta kämpa och bli starkare, och vi måste prata mer om det här. Men jag tänker också att vi måste få männen att inse hur viktigt detta är med jämställda löner.
Tycker du inte att männen inser det?
–Jag tror nog att de hajar, men varför skulle de öppna munnen? De får ju bra löner.
Lönerna är fortfarande betydligt högre i typiskt mansdominerade yrken, som exempelvis byggbranschen, än inom exempelvis städ med många kvinnor. Hur ska det kunna ändras?
–Jag tror att det har med stolthet att göra, att de männen i industrin och bygg är stolta och därmed duktiga i att förhandla. Där borde vi kvinnor bli tuffare. Inom lokalvård måste vi våga säga att vi är viktiga, att vi har en kompetens och att vi kostar pengar. Om jag ser till mig själv så är jag väldigt stolt över mitt yrke. Jag kan det jag jobbar med.
Hur ser du på jämställdheten i facket?
–Jag tycker att vi kan få in fler kvinnor i styrelserna runt om i landet. Det är bra med hälften-hälften och vi har en förbundsstyrelse som är fantastisk på det sättet. I min styrelse hade vi årsmöte i går, och nu har vi fått in en kvinna till. Så nu är vi två kvinnor och fem män. Det går framåt!
Vår generation, födda på 60-talet, trodde nog att vi skulle uppleva jämställdhet under vårt yrkesliv. Men det går långsamt. Tycker du att du sett någon förbättring?
–Det är ju fruktansvärt att det tar så lång tid. Men i Fastighets är vi bra på att förhandla fram bra avtal, så jag tror att det kommer att gå vägen, även om det tar lång tid. Vi måste kämpa för våra barn och deras barn, säger Anita Göransson.
8 mars är kvinnodagen
Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Det var den socialistiska kvinnokonferensen i Köpenhamn 1910 som instiftade en dag till stöd för kvinnlig rösträtt. I Sverige firades dagen första gången 1912.
År 1977 rekommenderade FN ett allmänt firande av den internationella kvinnodagen.
Källa: Nationalencyklopedin