5 478 personer beviljades sjukersättning förra året, visar ny statistik från Försäkringskassan.

Det är 56 färre än året innan och den lägsta siffran sedan sjukersättningen infördes 2003, då den ersatte den tidigare förtidspensionen.

– Det understryker det vi tidigare sagt: Man behöver göra en översyn av sjukersättningen och aktivitetsersättningen, säger Robert Sjunnebo som är chef på försäkringsenheten på LO-TCO Rättsskydd.

Antal beviljade sjukersättningar minskar

Sjukersättning ska ges till de med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på minst en fjärdedel av arbetstiden. De som är tillfälligt sjuka ska i stället få sjukpenning som regelbundet måste sökas om.

Antalet personer som beviljas sjukersättning har dock mer än halverats sedan 2014, trots att reglerna för försäkringen inte förändrats alls under samma period.

Orsaken är allt fler avslag från Försäkringskassan, som själva menar att de blivit bättre på att följa lagen än tidigare.

Vad är stadigvarande nedsättning?

För att få sjukersättning ska arbetsförmågan vara ”stadigvarande nedsatt” med minst en fjärdedel, enligt lagen. Det betyder dock inte att den sjuka måste bevisa att den kommer att vara sjuk för alltid. 

2011 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att stadigvarande inte behöver innebära en livslång nedsättning av arbetsförmågan. I stället räcker det att nedsättningen är bestående för överskådlig framtid. 

Robert Sjunnebo menar dock att det hade gått att ge fler sjukersättning och samtidigt följa lagen.

– Det hade definitivt funnits utrymme för en annan form av tillämpning redan i dag. Det finns ingen automatik i att Försäkringskassan av flera tänkbara tolkningsalternativ alltid ska välja det mest restriktiva, säger han.

”Vi har nått en stabil nivå”

Ingeborg Watz Forslund är områdeschef på avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan.

Hon menar att minskningen mellan 2019 och 2018 är så liten att den är svår att uttala sig om.

Hon ser i stället siffrorna som ett tecken på att den tidigare minskningen sedan 2014 stabiliserat sig på en nivå kring 5 500 om året.

– Jag tror vi har nått en stabil nivå. Försäkringskassans prognos för framtiden är också att det inte kommer att ske några större minskningar, säger hon.

Mellan 2014 och 2019 har antalet personer som beviljats sjukersättning blivit hälften så många utan att det skett en enda lagändring. Hur ser du på det?
– Jag kan förstå att det kan se märkligt ut, men det Försäkringskassan gjorde från den tidpunkten var att på ett mycket tydligare sätt följa kvaliteten i underlagen och besluten. Ett viktigt uppdrag för myndigheten är att säkerställa att vi  fattar rätt beslut på tillräckliga underlag.

Personerna med sjukersättning blir allt färre

Ingeborg Watz Forslund håller inte med om kritiken om att Försäkringskassan oftast väljer den mest restriktiva linjen när det finns tolkningsutrymme i ett beslut.

– Det är klart att det alltid finns ett visst tolkningsutrymme. Beslut om rätten till sjukersättning sker dock enligt en tydlig beslutsgång. Först är det en utredare som utreder och lämnar förslag. Sen har vi en beslutsfattare som tittar på det. I nästa steg har vi en möjlighet till omprövning och till slut kan man gå till domstol.

Hon betonar att Försäkringskassan 2017 lämnade in en skrivelse till regeringen där man efterlyste lättnader i reglerna kring sjukersättning.

Samtidigt menar hon att myndigheten måste förhålla sig till dagens regler i sitt beslutsfattande.

Tydlig ökning

I de nya siffrorna från Försäkringskassan framgår också att antalet personer som beviljats aktivitetsersättning ökat för första gången sedan 2015, från 5 505 personer 2018 till 6 331 personer 2019, även det utan att några regler ändrats.

Aktivitetsersättning ges till personer under 30 som är för sjuka för att jobba heltid under minst ett år.

– Det är en tydlig ökning. Ökningen kan bero på ett antal domar från Högsta förvaltningsdomstolen som kom under senare hälften av 2019 men vi måste undersöka vad det beror på, säger Ingeborg Watz Forslund.

Regeringen har uttryckt att reglerna för sjukersättningen behöver ses över men ännu har ingen utredning tillsats i frågan.

Fler fick aktivitetsersättning förra året

Den här artikeln är först publicerad i Arbetet, som tillsammans med Fastighetsfolket och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.