Försäkringsbolaget Folksam har granskat säkerheten i lätta transportfordon med totalvikt under 3,5 ton, även kallade hantverkarbilar.

Trots att de körs i genomsnitt 16 procent längre per år, jämfört med personbilar, så är de utrustade med betydligt sämre säkerhetssystem.

– Vid upphandling av transportfordon är ofta ekonomi och lastförmåga prioriterade och val av säkerhetsutrustning kan komma i andra hand, eftersom de ofta är tillval eller saknas helt, säger Anders Ydenius, forskare på Folksam, som ansvarar för granskningen.

Inte konsumentkrocktester

När försäkringsbolaget undersöker säkerheten på begagnade bilar finns olycksdata, för nya bilar finns krocktestdata men hantverkarbilarna utsätts inte för konsumentkrocktester i lika stor utsträckning.

Tyvärr har vi konstaterat att det inte går att ha samma säkerhetskriterier för transportbilar som för personbilar

Niklas Holmqvist, arbetsmiljöansvarig hos Målarna

I ställer har Folksams forskare gått igenom databaser över vilka säkerhetssystem som de granskade fordonen har.

– Säkerhetssystem som är viktiga är exempelvis antisladd och autobromssystem. Bältespåminnare vet vi från egen forskning har stor inverkan på användningen av säkerhetsbälte, säger Anders Ydenius som började kolla på den här kategorin bilar 2014 och konstaterar att säkerheten släpar efter både avseende mängden fordon som har systemen och prestandan.

Anders Ydenius har ansvarat för personbilslistan i ett 20-tal år, men någon lista för den här fordonskategorin har inte funnits tidigare.

– Tyvärr har vi konstaterat att det inte går att ha samma säkerhetskriterier för transportbilar som för personbilar. Vi har fått sänka nivån.

Används längre än personbilar

Anders Ydenius önskar att de stora krocktestinstituten genomför fler testserier med kontinuitet av den här typen av fordon. Att transportfordon används i snitt fyra år längre än personbilar gör också att det tar längre tid för nya säkerhetssystem att få genomslag.

Ytterligare en aspekt som påverkar säkerheten är lastningen. Fordonen är ofta tungt lastade med begränsade möjligheter att förankra all last.

Konsumentinformation är pådrivande och Folksams förhoppning är att listan med Bra val ska påverka utvecklingen av säkrare hantverkarbilar.

Anders Ydenius, trafiksäkerhetsforskare Folksam

– Vi hoppas att en lista med bra val kan styra in de som ska köpa nya bilar mot att välja ett så säkert fordon som möjligt, säger Anders Ydenius.

Folksams lista, den första i sitt slag, ger vägledning till de säkraste modellerna av transportfordon. Av de 41 transportbilsmodeller som finns på listan är det 11 som får Bra val.

Följande säkerhetsvillkor ska uppfyllas för att bli Bra val:

  • Minst 40 procent bättre än medelbilen i Folksams undersökning “Hur säker är bilen?” (samtliga storleksklasser) eller minst fem stjärnor i Euro NCAP:s krocktester
  • Krocktestresultat från Euro NCAP får vara max åtta år gamla
  • Bilen ska ha autobroms med fordonsdetektion som standard eller tillval. Autobromssystemet ska åtminstone kunna bromsa automatiskt för personbilar i samma riktning.
  • Bilen måste ha antisladdsystem ESC som standardutrustning
  • Bilen måste vara utrustad med bältespåminnarsystem på förarplats som når upp till Euro NCAP:s krav på bältespåminnare.

Enligt Arbetsmiljöverket är bilen, även en privat som används i tjänsten, en arbetsplats där skyddsrond ska göras. Prevent har en checklista för skyddsrond som omfattar bilen.

Elektrikerna och Installatörsföretagen har tagit fram en rapport om företagsbilar och tre checklistor att använda vid skyddsronder av servicebilar.

Parterna efterlyser också material som stöd vid inköp av fordon, här kommer Folksams lista med Bra val fylla en funktion.

Målarnas inställning är att skyddsombudet ska vara delaktig vid inköp av hantverkarbilar.

– I grund och botten handlar det om ett systematiskt arbetsmiljöarbete där skyddsombudet ska vara med. Bilar är en del av det, säger Niklas Holmqvist, arbetsmiljöansvarig hos Målarna.

Listorna i sin helhet finns på Folksam. Hur säker är bilen och Säkraste hantverksbilarna.

Den här artikeln är först publicerad i Målarnas Facktidning, som tillsammans med Fastighetsfolket och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.