Illegal arbetskraft, människohandel, undermåliga arbetsförhållanden, bidragsbrott och farliga risker på jobbet. Det är saker som upptäckts i de senaste årens kontroller på olika företag, främst inom bygg-, restaurang- och skönhetsbranschen. 

Myndigheter i samverkan

I vissa fall innebär arbetslivskriminaliteten också att företag kan vara rena inkomstkällor till den organiserade brottsligheten.

Sedan 2017 har åtta myndigheter, bland andra Arbetsmiljöverket, polisen och ekobrottsmyndigheten, fått i uppdrag av regeringen att hitta metoder för att de allihop gemensamt ska samarbeta för att göra kontroller ute på arbetsplatserna och motverka arbetslivskriminalitet.

30 miljoner

Hittills har över 4000 kontroller genomförts. Förra året gjordes färre än året innan på grund av pandemin.

En utredning som presenterades i dag visar att regeringen bör inrätta ett kansli och en delegation mot arbetslivskriminalitet, samt ge myndigheterna ett direkt uppdrag för att inte frågan ska falla mellan stolarna på myndigheterna.

Nu ska regeringen satsa 30 miljoner kronor årligen från 2021. Myndigheterna får ett nytt uppdrag om att göra ännu fler kontroller och fortsätta förbättra samarbetet mellan myndigheterna. 

Vi har alla en roll

Men även medborgarna har en roll. Folk ska förstå att ett orimligt lågt pris hos frisören, eller om skönhetssalongen bara accepterar kontanter, kan betyda att personerna som arbetar där inte har bra villkor.

– Var och en av oss har en avgörande roll också som konsumenter om vi ska kunna städa bort kriminaliteten i arbetslivet, sa Eva Nordmark (S).