Professor Tapio Salonen: Sju orsaker till hur Gårdsten lyckats förändras
Det finns mycket att lära av exemplet Gårdsten i Göteborg. Det anser Tapio Salonen, professorn som saknar en social bostadspolitik. Han har följt utvecklingen från 90-talets värstingområde till i dag då familjer leker tryggt på gården.
– Det överraskande är att få har följt i Gårdstens fotspår, säger Tapio Salonen, välfärdsforskare och har nyss gett ut en bok om bostadsområdets utveckling under 25 år.
Han tvekar inte om att Gårdsten är unikt i Sverige:
– De har hållit fast vid sin linje, men ändå lärt sig allteftersom. Det är hyresgäster som sitter i styrelsen. Gårdsten har utvecklat lokalsamhället – och ser boendet i ett bredare perspektiv än själva fastigheterna.
Kan du sammanfatta förändringen i tre ord?
– Nej, men i sju punkter, svarar Tapio Salonen som första gången i Gårdsten mötte ett område på väg att överges av både hyresgäster, butiker och service.
Närvaro i området
Hans sju punkter ringar in Gårdstens utveckling som andra utsatta och eftersatta områden kan låta sig inspireras av:
1 • Ett tydligt mandat. Ägaren lät nybildade bolaget Gårdstensbostäder jobba på sitt eget sätt.
2 • Värdegrunden. Hyresgästernas synpunkter, önskemål och engagemang tas tillvara i stort och smått.
3 • Närvaron. Anställda syns varje dag och kväll ute i området. Där finns en balans mellan deras engagemang och deras kontroll.
Jobbar på lång sikt
4 • Långsiktigheten. Bolaget jobbar uthålligt vidare med att försöka utveckla Gårdsten som de boende önskar. Viktigt också för ekonomin.
5 • Helheten. Strävan efter hållbarhet är tredelad: social, ekologisk och ekonomisk.
6 • Inga projekt. Utvecklingen av Gårdsten sker i bolagets vanliga verksamhet, med avsikten att förändringar inte ska ta slut med projektpengarna.
Berättar allt
7 • Kommunikationen. Bostadsbolaget dokumenterar och berättar allt vad de gör, både till hyresgästerna och ut i samhället och världen.
Men hur är det att jobba där? Vilka krav måste ställas på personalen?
– Öppenhet och förmågan till dialog. När företaget riktar in sig på att tillgodose de boendes behov måste de anställda få förutsättningar och utbildning. Allmännyttan har en bredare uppgift än privata fastighetsägare.
Regeringen utreder
Senare i höst ska riksdagsledamoten Karolina Skog (MP) lämna sin utredning om framtidens bostadsförsörjning till regeringen. Uppdraget är – kraftigt sammanfattat – att föreslå en bostadspolitik som är socialt hållbar och gör det lättare för hemlösa att hitta en bostad. Det ingår att granska de allmännyttiga bostadsföretagens roll i sammanhanget.
Tapio Salonen har kontakt med utredaren och har tillfrågats om sin bild av vad som behövs:
– Vi måste tänka nytt och kreativt, säger han. Det behövs politiska beslut där allmännyttan får en framträdande roll. Det kanske behövs en nationell allmännytta, ett företag som bygger och förvaltar samhällsbygget ute på den lokala nivån?
Mer att göra
Och Gårdsten igen, finns det några utmaningar kvar där?
– Stora utmaningar! Gårdsten är på väg att omvandlas till ett område med blandade boendeformer. Då måste det byggas upp en sammanhållning och beslutskraft som går utöver hyresgäster, bostadsrättsinnehavare och villaägare, säger Tapio Salonen.
Vill du veta mer?
Tapio Salonens bok heter Samhällsbygget Gårdsten med undertiteln Allmännyttans framtid? 205 sidor om den uthållighet som krävs för att förändra ett hopplöst eftersatt bostadsområde i grunden.
Lagen om allmännyttan
Den första paragrafen slår bland annat fast att allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ska ”erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget”.