Jama Camara på fotbollsträning i Gårdsten.

Gårdsten ligger en dryg halvtimme med spårvagn och buss från Göteborg city. Där har kriminaliteten gått ner och tryggheten ökat. Polisen klassar det inte längre som ett särskilt utsatt område.

Bostadsbolagets anställda ser polisens ”avlistning” som ett kvitto på att de jobbar rätt. Och den gör att hyresgäster känner sig stolta över att bo där.

Hyresgäst som styr

– Åhh, det var mitt allra största ögonblick när polisen tog bort Gårdsten från listan, säger Asha Adnan.

Hon bodde i området långt innan förändringen startade. Nu sitter hon sedan många år i bostadsbolagets styrelse.

Asha Adnan.

Gårdstensbostäder är ensamt i Sverige om att låta sig styras av dem som bor i området. Alla utom styrelsens ordförande är hyresgäster (inte kommunpolitiker, vilket är det vanliga).

– Visst styr vi, men jag tänker inte på det som att jag är chef över dem som jobbar på bostadsbolaget. Vi engagerar oss, påverkar och är med och fattar besluten, vi representerar de boende och vet vad som händer här, säger styrelseledamoten Asha Adnan.

Var på dekis

För 25 år sedan var Gårdsten ett område på dekis. Förslummat och slitet med hundratals tomma lägenheter. Med ett centrum som butikerna lämnade.

– Vi kunde inte promenera i Dalen, det var för farligt, berättar Asha Adnan.

Rivningar diskuterades, men huvudägaren valde en annan väg. Ett nytt bostadsbolag bildades och 1997 tog Gårdstensbostäder över samtliga fastigheter som ägdes av två kommunala bolag i området.

”Nu vill alla bo här”

Nya bolaget fick ett mycket tydligt uppdrag. Det ska placeras i Gårdsten. De boende ska ha inflytande. De anställda ska vara engagerade. Ekonomin ska gå ihop på sikt. Gårdsten ska bli ett område dit människor väljer att flytta.

– Nu vill alla bo här, säger Asha Adnan och ler stort.

Michael Pirosanto är vd för Gårdstensbostäder och han var med från början, då som fastighetsförvaltare.

– Här, det står i ägardirektiven att vi ska vara så nära hyresgästerna som möjligt, visar han.

Närvaro, närvaro, närvaro

Som ett avbrott i ledningsgruppens heldagsmöte träffar några av nyckelpersonerna Fastighetsfolket. Sensommarsolen skiner, men trädkronorna ger skugga på Kastanjegårdens prydliga lekplats. Några tonårskillar som kommer förbi tjoar ”Hej chefen!” när de får syn på Michael Pirosanto.

Christina Wilhelmsson, Michael Pirosanto, Sara Bäckström, Jehan Mansour och Omar Shawki på Gårdstensbostäder.

Vad är egentligen hemligheten med Gårdstens förändring? frågar jag.

Då faller de varandra i talet: direktören, säkerhetschefen, en huschef, uthyrningschefen … Grunden är absolut närvaro, att bolagets anställda alltid är ute i området och att kontoret ligger där.

– Och glöm inte att det handlar om engagerade medarbetare, fortsätter säkerhetschefen Jehan Mansour, som har jobbat på bolaget sedan 2002.

”Omar är fantastisk”

Ett exempel är huschefen Omar Shawki som dragit i gång hyresgästgruppen på Salviagatan, med dem som vill göra det lilla extra. De träffas ett par gånger i veckan, går omkring, fikar, kollar till tvättstugan, plockar lite skräp.

På gården, just vid Salviagatan, står Yasin Sarhan och sippar på ett glas te. Han har visserligen flyttat till Mölndal, men har familj kvar i Gårdsten.

Yasin Sarhan och Al-Mamon Abu Abda, boende i Gårdsten.

– Det var jättefint att bo här och detta är bästa gården, med bästa huschefen. Omar är fantastisk, han kommer direkt om något är fel och man ringer, säger han.

Jättelugnt numera

Svågern Al-Mamon Abu Abda håller med, efter att själv ha flyttat runt mellan gatorna i Gårdsten i snart 20 år.

– Det har gått upp och ner, men sedan fem år ungefär är det jättelugnt. Barnvänligt och tryggt …

– … synd bara att vi delar postnummer med resten av Angered. Försäkringsbolagen behandlar fortfarande Gårdsten som andra mycket värre områden och det gör det omöjligt att ha vissa bilar.

Han hade börjat fundera på en elbil. Men den skulle kosta många tusenlappar varje månad att försäkra.

– Fast jag tänker inte flytta från Gårdsten, säger Al-Mamon Abu Abda, som jobbar på Volvo och snart ska få sitt första barn.

Klagar inte på något

I sanden en bit därifrån leker Kamila och Mariusz Rodziewicz med sina barn. Jesper ska börja förskolan om några veckor och Kamila söker jobb.

Mariusz Rodziewicz och sonen Jesper i Gårdsten.

– Vi pratar med grannarna, med alla i trapphuset. Och hyran kostar inte så mycket, 6 000 för en trea, säger hon.

– Jag klagar inte på nåt och jag känner alla trygghetsvärdarna, säger Mariusz Rodziewicz.

Inte så konstigt eftersom trygghetsgruppen syns varje kväll och helg i hela Gårdsten. De går eller cyklar runt, hjälper hyresgäster med problem, säger ifrån när någon stör. Alla inbrottslarm går först till dem. De har koll i innecentrumet och låser när butikerna stänger. Grunduppdraget är att skapa tillit hos hyresgästerna.

Frågan är om det kan bli för mycket tillit?

Rigels Behluli kommer förbi för att säga hej till trygghetsvärdarna Galeb Tajb och Niclas Geisler .

– Ja, det finns de som ringer till oss i stället för brandkåren när det brinner, säger Niclas Geisler, trygghetsvärd sedan 2007.

Sätter gränserna

Kvällens pass gör han med Galeb Tajb, trygghetsvärd sedan nästan lika många år.

– Jag tror att trygghetsgruppen har en stor del i utvecklingen av Gårdsten. Vi är här när folk slutar jobbet, kvar till elva varje kväll, halv ett på helgerna, säger han.

­– Samtidigt är det vi som tar det ingen annan tar. Vi sätter gränserna och är de som ser till att en bil som stått på gården hela dagen kommer därifrån, säger Niclas Geisler.

Sara Elfar pluggar till lärare och tränar fotbollsknattar i Gårdsten.

I Dalen pågår numera knatteträning i fotboll två gånger per vecka, ett samarbete mellan bostadsbolaget och Gais.

– Barnen har jätteroligt och jag tror att de kommer att hålla sig till sporten i stället för att vara ute och göra ingenting när de växer upp, säger hjälptränaren Sara El-Far.

Pågående process

Visserligen går de flesta nior fortfarande ut ur Gårdstensskolan utan godkänt betyg, men på det stora hela har Gårdsten förändrats från ett problemområde till en förebild. Där byggs för fullt och i framtidens förort finns det fler bostadsrätter och villor, och byggarna räknar med att de ska efterfrågas.

Men finns det en Gårdstensmodell? Bostadsbolaget talar hellre om en process i ständig och långsiktig utveckling.

– Vi delar med oss i små rapporter om allt vi gör, men andra kan ju inte planka rakt av hur vi jobbar, säger Michael Pirosanto, som ändå skickar med tre viktiga saker:

Litet eget bolag

– Närvaro, engagerad personal och engagerad styrelse, säger vd:n som har grundinställningen att ett eget litet bolag har varit det bästa för Gårdstens förvandling.

Tillbaka till Asha Adnan i styrelsen:

– Den här resan slutar aldrig.

Allmännyttan i Göteborg

Förvaltnings AB Framtiden heter moderbolaget som samlar de kommunala bostadsbolagen: Bostads AB Poseidon, Bostadsbolaget, Familjebostäder i Göteborg och Gårdstensbostäder.

De har sammanlagt 74 000 hyreslägenheter.

Framtidens mål är att samtliga områden på polisens lista över särskilt utsatta områden ska strykas därifrån senast 2025. Gårdstensbostäders arbete är förebilden i koncernens plan.

De som gör jobbet

Gårdstensbostäder har åtta huschefer och sex trygghetsvärdar. Totalt har företaget 32 anställda.

Trygghetsvärdarna går på Fastighets avtal.

Huscheferna har fullt ansvar för några hundra lägenheter vardera och räknas som tjänstemän.

Fastighetsskötsel, fastighetsservis och städning köps in. I upphandlingarna krävs att företagen också ska anställa arbetslösa som bor i området.