Så ska Fastighets fixa kollektivavtal för 500 medlemmar
I ett nytt projekt satsar Fastighets på att teckna fler kollektivavtal 2022. Förbundet vill försöka teckna hängavtal för de över 500 medlemmar som jobbar utan kollektivavtal.
Fler än 550 medlemmar i Fastighets jobbar på företag utan kollektivavtal. Många av dem inom städbranschen.
2022 vill Fastighets gå på offensiven och försöka teckna hängavtal med de företagen i förbundets verksamhetsområde som saknar kollektivavtal.
”Prio nummer ett”
– Det ligger helt enkelt i vårt uppdrag att teckna kollektivavtal och upprätthålla den svenska modellen. Det är prio nummer ett. Vi måste se till att våra medlemmar har den trygghet som det innebär att ha ett kollektivavtal, säger ombudsman Nicklas Nilsson.
Vad är ett hängavtal?
Ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en facklig organisation där arbetsgivaren förbinder sig att tillämpa förbundsavtalet för branschen utan att för den skull vara medlem i arbetsgivarorganisationen.
Källa: Medlingsinstitutet
Arbetet drar i gång strax efter årsskiftet, genom olika projektgrupper. Två ombudsmän har frigjorts för projektet.
Hur gör ni för att nå de företag som sagt nej till kollektivavtal?
– Jag ska egentligen inte föregå processen för de ombudsmän som ska jobba med detta. Men normalt kallar man till en förhandling och så får man prata om det. Prata om det positiva och det negativa. Och förklara att det handlar om samverkan och vad som är den svenska modellen, säger Nicklas Nilsson.
Målsättningen är att projektet ska leda till cirka 100 nya avtal. Projektet ska pågå fram till i maj.
Den svenska modellen
Sättet som vi reglerar och organiserar den svenska arbetsmarknaden på kallas ofta för ”den svenska modellen”.
Det innebär att det är arbetsmarknadens parter – fack och arbetsgivare – som tar ansvaret för att reglera löner och villkor.
Politikerna stiftar lagar som exempelvis lagen om anställningsskydd, och lagarna fungerar som ett ramverk som parterna måste förhålla sig till. Men inom dessa ramar har fack och arbetsgivare stora friheter att reglera villkor och löner genom att komma överens i kollektivavtal.
Vi har till exempel inte någon lag om minimilön i Sverige, vilket många andra länder har.
I Sverige har den svenska modellen funnits sedan 1938 då Saltsjöbadsavtalet, det första kollektivavtalet, tecknades av LO och Svenska Arbetsgivarföreningen, i Saltsjöbaden.
Källor: LO, Kommunal, Medlingsinstitutet, Svenskt Näringsliv
