Kollektivavtalet är ett skriftligt avtal mellan en fackförening och en arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation. I kollektivavtalet har facket och arbetsgivaren kommit överens om vad som gäller på arbetsplatsen. Där regleras de mest grundläggande villkoren som löner, arbetstider, semester, ledigheter med mera. Kollektivavtalet gäller för alla på arbetsplatsen, även dem som inte är medlemmar i facket.

Löfte om fred

Den fackliga organisationen och arbetsgivaren ska se till att kollektivavtalet följs. Avtalet innebär att det är fredsplikt. Det betyder att det är förbjudet med strejker och lockouter – att arbetsgivaren utestänger de anställda från jobbet.

I grunden är det alltså ett skriftligt löfte och en kompromiss mellan arbetsgivare och fackförening. Med kollektivavtalet vet arbetsgivaren att alla anställda arbetar när avtalet är underskrivet. Inga konflikter hotar produktionen så länge avtalet gäller. De anställda vet vilka bestämmelser som gäller. Arbetsgivaren kan aldrig erbjuda sämre villkor än vad som står i kollektivavtalet. De anställda behöver då inte konkurrera med varandra om arbete och lön – vilket kan få effekten att villkoren hela tiden försämras och lönerna sänks.

I dag omfattas cirka 90 procent av de anställda i Sverige av kollektivavtal.

Chefen bestämmer

Även om du inte har kollektivavtal på ditt jobb så gäller ändå svensk lag, exempelvis lagen om anställningsskydd, diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Men utöver det så bestämmer arbetsgivaren allt. Personalen kan bara hoppas på att arbetsgivaren vill ge dem schyssta villkor. Utan kollektivavtalet har du exempelvis inte rätt till löneökning.

På Fastighetsfolket har vi skrivit flera artiklar om vilka förmåner du får av att vara med i facket och fördelen med att ni har kollektivavtal på jobbet.

Till exempel innebär kollektivavtalet att arbetsgivaren måste betala till din framtida tjänstepension. Det följer också med försäkringar som ger extra pengar till den som är sjukskriven eller föräldraledig. Den som är över 40 år och blir uppsagd kan också ha pengar att hämta.

Källor: LO, Saco, Arbetsmiljöupplysningen, Kommunal, Fackförbund.nu, Fackförbund.com.

Den svenska modellen

Sättet som vi reglerar och organiserar den svenska arbetsmarknaden på kallas ofta för ”den svenska modellen”.

Det innebär att det är arbetsmarknadens parter – fack och arbetsgivare – som tar ansvaret för att reglera löner och villkor. 

Politikerna stiftar lagar som exempelvis lagen om anställningsskydd, och lagarna fungerar som ett ramverk som parterna måste förhålla sig till. Men inom dessa ramar har fack och arbetsgivare stora friheter att reglera villkor och löner genom att komma överens i kollektivavtal.

Vi har till exempel inte någon lag om minimilön i Sverige, vilket många andra länder har.

I Sverige har den svenska modellen funnits sedan 1938 då Saltsjöbadsavtalet, det första kollektivavtalet, tecknades av LO och Svenska Arbetsgivarföreningen, i Saltsjöbaden.

Källor: LO, Kommunal, Medlingsinstitutet, Svenskt Näringsliv