”Regeringen borde tänka till om karensersättningen”

Under pandemin har den som varit hemma och varit sjuk kunnat få en särskild ersättning från Försäkringskassan, en karensersättning. Den infördes för att ingen skulle behöva gå till jobbet och riskera att smitta andra.

Ansökte om ersättning

Karensersättningen togs bort ett tag, men återinfördes tillfälligt. Dock har regeringen aviserat att pandemiersättningen inom kort ska tas bort.  

– Jag tycker att regeringen ska tänka till och behålla den. Är du sjuk ska du inte gå till jobbet och smitta andra, säger Joakim Häggkvist, som arbetar på Samhall i Linköping. 

Han har själv varit hemma från jobbet och varit förkyld. Nyligen ansökte han om karensersättning hos Försäkringskassan. 

– Det blev nästan en tusenlapp som jag förlorade på att vara hemma, konstaterar han.

Fler har varit hemma från jobbet

Utredaren Lisa Gemmel som skrivit rapporten ”Rehabkedjan måste brytas” för det fackliga idéinstitutet Katalys räkning, är kritisk till att regeringen vill slopa karensersättningen. 

– Det leder bara till att fler går till jobbet sjuka för att de inte har råd att vara hemma. Det kan vara en förkylning, men det kan också vara en ond rygg som till slut leder till en långvarig smärtsjukdom. Karensavdraget slår ju direkt mot arbetarklassen som inte kan jobba hemma, har lägre löner och kanske har osäkra anställningar, säger hon.

Lisa Gemmel har även i rapporten undersökt hur Rehabkedjan som 2008 infördes av alliansregeringen fungerar. Hon har kommit fram till att den måste brytas.

Den som är sjukskriven får sin arbetsförmåga prövad av Försäkringskassan när han eller hon varit sjukskriven i 90 dagar och i 180 dagar. År 2018 var det 8 procent av dem som ansökte om sjukpenning som fick sin ansökan avslagen. År 2020 var det 24 procent. 

Försäkringskassan blev hårdare

Till saken hör att den före detta socialförsäkringsministern Annika Strandhäll (S) för sju år sedan gav Försäkringskassan i uppdrag att sänka sjukpenningtalet. Alla försäkrade skulle bara ha i genomsnitt nio sjukdagar per år och sjukskrivningarna skulle minska.

– Då blev Försäkringskassans bedömningar av vilka som skulle få sjupenning striktare över en natt, säger Lisa Gemmel. 

Handläggarna fick veta att de skulle göra utredningarna med ett annorlunda fokus. De skulle ha ett större fokus på att bedömningarna skulle vara rättssäkra.

– Både ministens mål och de interna förändringarna av hur bedömningarna skulle göras hos Försäkringskassan slog hårt mot enskilda människor. De fick från en dag till en annan inte fick någon sjukpenning. Jag skulle inte klassificera det som särskilt rättssäkert att de som fått sjukpenning under lång tid inte får det längre, för att deras sjukdom plötsligt bedöms annorlunda, säger Lisa Gemmel. 

Fick sjukersättning istället

Joakim Häggkvist har länge lidit av värk i knän och handleder och har inte ork att arbeta heltid. Han har tidigare haft sjukpenning.

– Jag blev av med min sjukpenning och fick jobba en period. Sedan fick jag sjukersättning istället. Jag ville jobba halvtid, inte bara gå hemma, säger han.