Värken är en ständig följeslagare och för Lotta Wahlén kom den redan efter ett år som städare.

– Jag fick förslitningsskador på halsryggen först. Nu har jag ju ont någonstans varje dag och jag har artros lite överallt. Det är axlarna, ryggen, knäna, fötter och händer. Det kan komma stunder då jag tänker, oj, nu gör det inte ont. Då blir jag förvånad, säger Lotta Wahlén.

Hon blir 63 i år, bor i Örebro och är anställd på Allianceplus.

Sjukskrivna samtidigt

Jag träffar henne och kollegan Hatemina Hidic på fackavdelningens årsmöte. Det bjuds på smörgåstårta och kaffe efteråt. Under fikastunden berättar de att båda opererat axeln under 2018, att de arbetat hos samma arbetsgivare i många år, men att det lärde känna varandra först för ett par år sedan. Nu har de varit sjukskrivna samtidigt, och har träffats ibland för att prata av sig och stötta varandra – för att orka med oron och alla snårigheter i kontakt med vården och myndigheterna.

–Ja, det har varit som ett stöd. Vi har suttit och pratat och retat upp oss och skällt. Jag har försökt säga till dig, Hatemina, att det där måste du säga till om. Och du säger att man måste säga ifrån, säger Lotta till Hatemina, som nickar instämmande.

–Ja, jag har försökt säga till företaget att jag ska få lättare jobb. Jag ska börja jobba två timmar om dagen om två veckor, berättar Hatemina Hidic, som är 56 och anställd på samma företag.

Så tog kroppen stryk

Lotta har städat på en rad olika uppdrag sedan hon började som städare 2005. Hon ger ett exempel på hur kroppen tog stryk när hon på ett ställe fick bära sopsäckar över en gård, ner i en källare, genom en korridor och sen hiva upp i en container. Samma procedur varje dag.

–Det var ju tajt om tid, så jag tog förstås flera säckar samtidigt för att hinna, säger Lotta.

Det fanns ingen lastkärra, ”pirra”, eller andra hjälpmedel och tiden var knapp i förhållande till arbetsmängden.

–Det var tungt, det var bråttom. Jag sa att det var för lite tid, men det hände inget. Sedan dess har jag varit sjukskriven till och från. Det har varit allt från 25 procent till 50 procent och ibland helt. Jag har inte kunnat jobba full tid igen.

För ett par år sedan blev hon utförsäkrad.

–Då hade jag ryggskott, så jag var hemma på heltid. Men Försäkringskassan tyckte att jag kunde jobba ändå. Så jag fick helt enkelt börja jobba när ryggskottet lagt sig, för att kunna jobba upp en ny SGI (sjukpenninggrundande inkomst).

Nu har hon varit helt sjukskriven sedan operationen i november.

”Fick det tyngsta istället”

Hatemina Hidic opererade sin högra axel i mars 2018. Efter operationen blev hon sjukskriven tre månader.

–Doktorn skrev efter operationen att jag inte orkade jobba med tungt jobb. Jag frågade efter lättare ställe, som inte är tungt med säckar och så. Men jag fick det tyngsta stället, på Ica Maxi, säger Hatemina.

Hon började på fyra timmar om dagen och i augusti 2018 var hon uppe på åtta timmar.

Hatemina Hidic arbetstränar på ICA Maxi.

– Sen hade jag semester och när jag var tillbaka första morgonen lyfte jag en stor, tung säck med frukt. Jag hade nog glömt av min axel, och vi hade bråttom. Vi var bara två och det var stressigt. När jag lyfte säcken högg det till i axeln. Ooooh, det gjorde så ont och blev helt dimmigt framför ögonen. Jag var tvungen att sätta mig i förrådet.

Trots den intensiva smärtan var hon kvar på jobbet hela dagen.

–Jag försökte gå till jobbet nästa morgon, men jag kom inte tillbaka.

”Det känns jättedåligt”

När vi ses nästa gång har det blivit april och Hatemina har precis börjat arbetsträna igen på Ica Maxi. För att få en mjukare upptrappning har läkaren ordinerat två timmars jobb till att börja med. Men även det har varit tungt.

–Det känns jättedåligt. Jag har ont i ryggen och ner i benet, hela den sidan. Det gör ont i knät när jag cyklar till jobbet. Det är katastrof.

Hon berättar om när hon skulle dra ut dammsugarsladden ur en elkontakt.

–Sen kunde jag inte komma upp, jag bara skrek och skrek. Min kollega kom och de ville ringa ambulans, men jag sa att jag behöver bara vila lite.

Värken i ryggen har fortfarande inte gett med sig.

–Min kropp är skadad och sliten, jag har jobbat för mycket förut, säger Hatemina.

Föll från en trappa

Hon betonar att hon tidigare bara haft kortare sjukskrivningar. En gång skadade hon ryggen, en gång fick hon problem med nacken efter att ha dammat i ett högt trapphus under lång tid. En gång föll hon i en trappa och stukade foten. Och så hade hon allergiproblem när hon städade inom däckindustrin.

Hon säger att hon alltid ställt upp och tagit ansvar hos alla sina arbetsgivare. Och hon återkommer till att hon nu bett arbetsgivaren om att städa någon annanstans än i matbutiken, som är tungstädad och ligger långt från hemmet.

–Jag har frågat om de kan hjälpa mig att hitta lättare jobb, på kontor som inte är så stressigt. Och inte så lång väg, för jag har inte körkort. Men de sa att det är svårt och de vill inte byta schema.

–De vill inte fixa till mig fast att jag är sjuk och inte orkar jobba lika mycket som förut. Därför är jag ledsen.

Det är arbetsgivarna som ansvarar för att anställda har en trygg och säker arbetsmiljö. Statistiken över arbetssjukdomar och arbetsskador bland städare visar att många arbetsgivare misslyckas.

Det är största risken

1875 kvinnliga städare i privat sektor hade enligt Afa försäkring långa sjukfall under 2015-2016. En alldeles färsk rapport från Afa försäkring visar också att städare har den största risken av samtliga yrkesgrupper att drabbas av led- och ryggsjukdomar. 752 städare av båda könen i privat sektor hade långa sjukfall på grund av muskuloskeletala diagnoser under 2017.

Jag frågar hur de tänker kring att ha ett så pass tungt jobb som gett de här effekterna på hälsan.

–Jag valde ju själv att ta det här jobbet. Jag jobbade med administration förr, men sen fick jag barn och var hemma i nitton år, så det här var det jobb jag kunde få, säger Lotta och fortsätter: 

–Städbranschen är ju hård. Man får alldeles för lite tid och det är lätt att man blir oaktsam när det är stressigt. Och om man klagar och säger att man inte hinner så får man höra ”men andra hinner ju”.

Städbranschen är ju hård. Man får alldeles för lite tid

Facket hävdar ju tidlöneprincipen, att man ska jobba i sin takt och göra det man hinner.  Vad tänker du om det?

–Ja, men det går ju inte. Jag har försökt. Men det ska ju hinnas, säger Lotta.

Hatemina vittnar också om att det är svårt att sätta gränser, särskilt som hon vill göra sitt bästa och att kunden ska vara nöjd.

–Jag älskar mitt jobb, jag har tyckt att städning är roligt. Och nu är jag ledsen över att jag inte orkar som förut. Jag slitit och ställt upp, för kunder, för kompisar, för arbetsledare. Och alla mina kunder har varit nöjda.

Hon berättar att hon städade på samma företag i elva år, först som direktanställd och senare för en entreprenadfirma.

–Det bytte städfirma flera gånger, men ville behålla mig. Men jag tänker på det nu när jag blivit sjuk, att det finns ingen som tackar mig nu.

Ändå är hon fast besluten att klara städjobbet.

–Jag trivs med att jobba, jag har jobbat hårt hela mitt liv. När jag varit hemma och varit sjukskriven har det inte varit bra för mig psykiskt. Jag behöver också jobba rent ekonomiskt, jag bor själv och om man inte jobbar är det svårt att klara sig. Vem klarar sig på 10 000 i månaden? Men jag är fortfarande ung, så jag måste orka.

Jag har jobbat hårt hela mitt liv

Att söka andra jobb är hon inte inställd på.

Prövas mot andra arbeten

Den som varit sjukskriven i mer än 180 dagar ska prövas i sin arbetsförmåga mot arbeten på den vanliga arbetsmarknaden.

Lotta måste däremot fundera i de banorna eftersom hon har hotet om utförsäkring hängande över sig. Försäkringskassan bedömer att hon klarar andra jobb och hon har fått tid för ett så kallat omställningsmöte med läkaren, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

– Vi får se, det kanske kan leda till något. Men man kan ju inte bara säga upp sig och söka ett jobb när man har de här problemen, det är ju inte lätt. Och i synnerhet inte i min ålder.

Hur ser du på att reglerna i sjukförsäkringen blivit tuffare?

–Det är ju helt sjukt. Jag kan ju förstå om den som är yngre ska provas mot hela arbetsmarknaden. Men det är väldigt tokigt när man är så här gammal som jag. Det är inte lätt att få sjukersättning, men det känns ju dumt att ta ut pension, rent ekonomiskt är det svårt.

Det planerade omställningsmötet som Lotta kallats till blir aldrig av. När vi hörs på telefon i maj säger hon att läkaren inte hade tid och sedan blev mötet aldrig av och utförsäkringen var ett faktum.

Någon ordentlig rehabplan från arbetsgivaren har inte heller kommit till stånd. Facket har krävt ett möte med företagshälsovård för en arbetsförmågeutredning men hittills utan resultat.

Arbetsgivare har rehab-ansvar

Arbetsgivare har rehabiliteringsansvar. De är skyldiga att upprätta en rehabiliteringsplan för återgång i arbete för den personal som varit sjukskriven i 30 dagar. Planen ska innehålla anpassningsåtgärder och rehabiliteringsinsatser.

–Så nu jobbar jag heltid, det blev ju ett glapp när sjukpengen försvann och jag behöver pengarna helt enkelt. Jag får se hur länge det går.

Lotta har nu fyra arbetsställen att beta av under dagen, vissa dagar är det tre. Det är kontor, konferensrum och trappstädning. Det är ett späckat schema, men hon kan använda firmabil och hon försöker att själv få tiden att gå ihop. ”Man får städa med ögonen”, som hon säger. Efter några veckor har hon nu också ett bättre skaft och bättre moppar som ska underlätta städandet.

Hur känns det efter en arbetsdag?

–Jag slutar vid 19.30, sen är jag helt slut när jag kommer hem. Jag har så ont, inte bara i axeln och rygg och knän, jag har sån värk i fötter och händer också. Men jag får försöka stå ut, säger Lotta.