I dag meddelande LO på en pressträff att det blir vad som brukar kallas för en samordning i avtalsrörelsen 2023 – att samtliga LO:s förbund går med på samordna sina krav så att man går in gemensamt i förhandlingarna om de kommande årens löner.

På pressträffen var LO-topparna positiva, men samtidigt något försiktiga när de gav beskedet. Samtliga var noga med att betona att LO-förbunden nu bara sagt ja i ett första steg. Mycket återstår innan man kan presentera siffror i kronor och procent.

Överens om lönebildningen

Vad som hänt nu är att man sagt ja till en lönemodell – sättet som lönerna ska bildas på.

– Vi är överens om en modell, ett första steg, men flera saker återstår, sa LO:s ordförande Susanna Gideonsson på pressträffen.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson fyllde i:

– Vi ska försöka ha en gemensam plattform. Med ett ”knä” som vi haft tidigare och en extra satsning på lägstalönerna, som ska öka mer än övriga löner.

Vill höja de lägsta lönerna

”Knät” som Torbjörn Johansson syftar på betyder att LO enats om att de som tjänar under 27 100 kronor ska få högre lönehöjning än de som tjänar över det.

Alla LO-topparna var samtidigt noga med att säga att dagens ekonomiska läge med bland annat höga matpriser gör att även arbetsgivare måste visa att man är villiga att höja lönerna och att politikerna återkommer med stöd åt dem som har det sämst.

Avtalsrörelsen

När man talar om avtalsrörelsen så brukar man mena en tidsperiod då flera olika kollektivavtal löper ut, och avtalen ska därför ska förhandlas om. Då ska fack och arbetsgivare sätta sig i förhandlingar om bland annat lönerna.

– Vi är vana vid att det ropas om att LO:s medlemmar och LO ska ta vårat ansvar. Men vi tycker att det är dags att även Svenskt näringsliv och arbetsgivarna tar sitt ansvar. Vad tänker de göra för att vanligt folk klarar sig igenom den vinter som kommer? Sa Susanna Gideonsson.

”Skenande inflation”

Fastighets ordförande Lennart Maurtizon är nöjd över att LO enades i det här första steget, trotsa att Fastighets och de andra facken i 6F inte fick igenom sitt förslag på ett ”krisavtal”.

– Ja, vi fick tyvärr inte gehör för vår modell. Men det är glädjande att vi kunde enas om en annan modell och ta ett första steg mot en samordning. Det är väldigt viktigt när vi har invasionskrig i Europa och skenande inflation med höga mat- och drivmedelspriser. Som ett första steg är vi nöjda.

Knä

”Knä” är ett begrepp i avtalsrörelsen.

Knät är en form av låglönesatsning. Det innebär att alla som tjänar mindre än en viss summa får ett högre påslag med ett bestämt antal kronor när lönepotten räknas fram. Om knät sätts vid 27 000 kronor i månadslön så är grundtanken att en person som tjänar 25 000 kronor i månaden får samma lönepåslag som om personen tjänade 27 000 kronor.

”Knät” på 27 100 kronor är mer pengar än vad exempelvis många städare och Samhallanställda tjänar. Vilket innebär att LO vill satsa på att höja deras löner. Men några kronor eller procent kan Lennart Mauritzon inte uttala sig om ännu.

– Nej, det kan jag inte. Men vi jobbar alltid för att få ut maximalt för våra medlemmar. Vi kan konstatera att vi enats om ett första steg och nu börjar arbetet med att plocka ut maximalt av det vi kan plocka ut.

Samordning

Inför varje avtalsrörelse brukar LO:s förbund samordna sig kring ett antal krav som förbunden gemensamt ska driva. Tanken är att det ska ge frågorna ökad tyngd, sedan är det de enskilda förbunden som för fram kraven till sina motparter på arbetsgivarsidan. När det finns en LO-samordning kan förbunden varsla om och gå ut i sympatistrejk för att ge kraft åt varandra om några parter inte kommer överens. LO har misslyckats med att enas kring en samordning vid flera tillfällen: år 1995, 2012 och 2015.