När Fastighetsfolket möter Joakim Oscarsson i ett digitalt möte på Teams är han upprörd. Han har just läst en artikel i Kommunalarbetaren. Där säger Almegas Stefan Koskinen nej till att de som tjänar minst ska få mest löneökningar. Han tar upp Fastighets städavtal med lägstalönen 24 699 kronor som ett exempel. Koskinen tycker att det är ett exempel på när unga och oerfarna kommer in och tjänar orimligt mycket redan från första dagen. 

 Att få upp lägstalönerna är en av Fastighets viktigaste frågor i avtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal.

– Jag fick hicka när jag läste artikeln. Många av våra medlemmar har inte ens heltid och har fått stå tillbaka under pandemin. Lägger man till rådande läge med inflation, höga räntor och priser på mat och drivmedel blir det inte mycket kvar. Ska de behöva ha två-tre jobb för att kunna försörja sig? frågar sig Joakim Oscarsson. 

”Alltid kris i deras värld”

På Fastighets förbundskontor märks det att avtalsrörelsen är igång. Stämningen är spänd och full av förväntan. Avtalsrörelsen har också länge märkts på utspelen från arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv, tycker Joakim Oscarsson. 

– Oavsett om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur är det alltid kris i deras värld. Det finns aldrig några pengar.

Men Joakim Oscarsson känner stödet i ryggen från LO-samordningen. Alla LO:s förbund, däribland Fastighets, kräver en satsning på dem med lägst löner. 

Varnar för större klassklyftor

– Många av de traditionellt manliga förbunden säger också att det är dags att lyfta upp dessa grupper som halkat efter. Det blir sådana klassklyftor annars. Det tror jag inte är bra i ett samhälle.

Joakim Oscarsson understryker att Fastighets tänker ta fajten och inte gå med på att betala låglönesatsningen med försämringar i kollektivavtalen den här gången. Det måste vara schysta byten. 

Det är Joakim Oscarssons första avtalsrörelse i rollen som avtalssekreterare. I andra fackförbund heter det förhandlingschef. Joakim Oscarsson är spindeln i nätet i avtalsförhandlingarna. Han är den som samordnar dem.  

Grubblar dygnet runt

Under avtalsrörelserna brukar han gå in i en förhandlingsbubbla mentalt. Där grubblar han dygnet runt på argumenten han ska lägga fram. Det händer ofta att han vaknar mitt i natten och har kommit på någon formulering som måste in ett avtal. 

Största skräcken är att missa någon detalj som arbetsgivarna ser i en text. 

– Jag är rädd för att sådant vi gör idag ska påverka saker om fem eller tio år. Vi vill ju inte att våra formuleringar kommer upp i Arbetsdomstolen och där tolkas till arbetsgivarens fördel. 

Som att göra mål med fotbollslaget

Samtidigt vill Fastighets inte heller ha för långa texter i avtalen. Då blir det som en lagbok och för svårt att tillämpa. 
 Joakim Oscarsson jämför förhandlandet med att lägga pussel. Utmaningen är att se till att de sista bitarna passar in i en större helhet.  

Det är lite som att spela en fotbollsmatch mot arbetsgivarna.

– Jag känner lycka när vi hittar lösningarna som gör att arbetsgivaren säger ja. Då får jag samma känsla av glädje som om vi hade varit ett fotbollslag som just gjort mål. 

När det sedan väl är dags att skriva under avtalen har Joakim Oscarsson redan hunnit gå igenom innehållet i sitt huvud både en, två och tre gånger. Inget får ha lämnats åt slumpen.  

– Våra medlemmar har höga förväntningar på oss. De har betalat sin medlemsavgift och vill ha både service och leverans.