Renoveringsbehovet 
i miljonprogrammen är stort. Men det nya kostar. Botkyrkabyggen vill att alla hyresgäster ska ha råd att bo kvar och satsar på vad de kallar hållbar renovering.

Det är en klar och kall decemberdag i Stockholmsförorten Fittja. I centrum, nära tunnelbanan, rör sig folk till och från mataffären eller någon av de andra små butikerna. På en bänk inne i värmen sitter ett gäng äldre män och kvinnor och pratar.
Det här är en stadsdel där medelinkomsten är låg, knappt 190 000 kronor om året, och 77 procent bor i hyresrätter. Många hyr av det allmännyttiga bostadsbolaget Botkyrkabyggen och många kommer snart att behöva utstå en renovering.
 Under de kommande tio åren måste 8 000 lägenheter rustas, 80 procent av Botkyrkabyggens totala bestånd.
– Vi försöker bygga en renoveringsfabrik. Det här ska ske på löpande band eftersom vi måste upp i ett väldigt högt tempo, säger företagets projektledare och renoveringschef Kasper Nilsson.

Krögarvägen i Botkyrka.

Krögarvägen i Botkyrka.

Först ut var ett av höghusen på Krögarvägen. I en av de 68 nyrenoverade lägenheterna bor Melike Agir tillsammans med sin man och deras halvårsgamla son. Deras lägenhet har numera vita väggar och möblerna är ljusa. De nya fönstren hjälper till att förstärka känslan som Melike Agir har längtat efter. Känslan av ljust och fräscht.
– Förut var det gammalt med risiga tapeter i alla rum. Badrummet var inte kaklat, det kändes verkligen slitet och som kaos före renoveringen, säger hon.
För dem var det ingen tvekan om att köra på och få hela lägenheten renoverad när chansen dök upp i Botkyrkabyggens pilotprojekt. Hyreshöjningen kan de hantera, men Melike Agir vet att vissa av hennes grannar har klagat på att det blivit dyrt.

Kasper Nilsson, renoveringschef och projektledare.

Kasper Nilsson, renoveringschef och projektledare.

Kasper Nilsson vill inte ge någon exakt procentsats på hyreshöjningen eftersom det varierar, men säger att målet har varit att hamna runt tusen kronor extra, vilket för många innebär en höjning på någonstans runt 20 procent.
Det i sig är hälften så stor höjning som hos många andra bostadsbolag. Under 2015 höjdes hyran i Stockholmsområdet med i snitt 20­-48 procent efter renoveringar, enligt Hyresgästföreningen i Stockholm.
Enligt en rapport från Boverket år 2014 leder detta ofta till höjda bostadsbidrag och mer ekonomiskt bistånd för många hyresgäster. Flera har helt enkelt inte råd att bo kvar.
Men målet med samarbetet mellan NCC och Botkyrkabyggen i Fittja har varit att ingen ska behöva flytta.
– Vi frågade dem i huset vad de helst ville och det var att få kunna bo kvar. Det innebär att vi behövde ta hänsyn till det och anpassa renoveringen, säger Madeleine Nobs, affärsutvecklare på NCC, och fortsätter:
– Det måste vara möjligt med låg inkomst, eller ingen inkomst, att kunna bo någonstans.

I projektet ”Hållbar renovering” försöker de renovera på ett sätt som är både ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart, bland annat genom att behålla så mycket av det gamla materialet som möjligt.
– Vi gick tillbaka till ursprungsidéerna och ville ta vara på de befintliga kvaliteter som finns i stället för att byta ut och bygga nytt, säger Kasper Nilsson.
De har till exempel valt att inte byta ut skåpluckorna i köket utan att i stället omlackera de gamla. Den utvändiga fasaden av älvdalsporfyr och vit marmorkross, som var felfri, har i princip bara tvättats. De har också satt nya stamlägen i badrummet för att slippa bila upp de gamla.
En fördel med att dra fram nya stamlägen är att de gamla stammarna kan fortsätta användas under renoveringen. Det gör det lättare att låta hyresgäster bo kvar och tidsåtgången i varje lägenhet kan bli mindre.
– Det är svårt att evakuera hyresgäster. Det är bostadskö och många stora familjer. Det är ett stort logistikproblem. Därför är det enklare med kvarboende, förklarar Kasper Nilsson.

Trots hyreshöjning och att själva renoveringstiden var jobbig är hyresgästen Melike Agir glad att renoveringen blev av.

Trots hyreshöjning och att själva renoveringstiden var jobbig är hyresgästen Melike Agir glad att renoveringen blev av. Foto: Sofia Lindroth

Melike Agir som fått genomleva renoveringen, förstår problematiken men hade hellre evakuerats om möjligheten funnits.
– Vi hade inget förråd och ingenstans att ställa möblerna, så vi fick ta det rum för rum och flytta runt allt eftersom.
– Till slut pratade jag med miljövärden som ordnade ett litet förråd där vi kunde ha kartonger åtminstone. Men det har varit jättejättejobbigt och det är så skönt att det är klart, säger hon.
Hon tycker dock att kontakten med Botkyrkabyggen har varit bra under hela processen med löpande information och dialog.
– De anpassade sig så gott det gick och respekterade mina önskemål när de kunde, men de hade ju sin tidsplan också, säger hon.
Lägenheterna på Krögarvägen har bland annat fått nya badrum, nya fönster, ny el och en uppfräschning av köken.
Utöver lyftet inne i lägenheterna har även entréer och trapphus gjorts om.
– Vi har försökt att få det ljusare och öppna upp entréerna för att göra dem tryggare, säger Kasper Nilsson.

onstantina Chatzoudis, Adam Fakhouri, Magnus Bergman och Amanda Madloum är Botkyrkabyggens miljövärdar.

Konstantina Chatzoudis, Adam Fakhouri, Magnus Bergman och Amanda Madloum är Botkyrkabyggens miljövärdar.

Just tryggheten är en fråga som berör även miljövärdarna i området eftersom det har varit lite stökigt och en del skadegörelse. De hoppas att fler fönster och bättre belysning ska få detta att minska, även om de inte märkt så stor skillnad när bara ett av husen renoverats.
– Generellt är det mycket klotter och skadegörelse, både i det nya och i de gamla husen, säger Adam Fakhouri, som är ny miljövärd.
Varken Adam Fakhouri eller de andra miljövärdarna i Fittja jobbade på Krögarvägen 2 när själva renoveringen pågick och vet därför inte hur mycket den kommande renoveringen i de andra husen kommer att påverka deras arbetsuppgifter.
– Vi har fått tycka till lite om utformningen av tvättstugorna och undercentralerna, och de visade oss först så att vi skulle vara informerade om hyresgästerna ställde frågor, säger Konstantina Chatzoudis.
De är ense om att renoveringarna är bra för Fittja.
– Det blir en annan känsla när det är renoverat. Det blir fräschare, allt är nytt och hyresgästerna är gladare, säger Konstantina Chatzoudis.

Vad är miljonprogram?

  • Under åren 1965 till 1975 byggdes drygt en miljon bostäder i Sverige. Det var ett politiskt beslut för att bygga bort bostadsbristen och husen kallas nu miljonprogramshus.
  • En stor del av lägenheterna i miljonprogrammen har nu uppnått sin så kallade tekniska livslängd och behöver renoveras för att framför allt få stamledningarna för värme-, tapp- och spillvatten utbytta.
  • Bransch- och arbetsgivarorganisationen Trä- och Möbelföretagen beräknar att renoveringstakten har ökat något i år. Enligt dem har omkring 58 000 miljonprogramslägenheter blivit renoverade under 2016, jämfört med 50 000 året innan.