Bostadsbehovet är stort i Sverige – liksom handeln med svartkontrakt. Många fastighetsbolag märker att en stor andel av lägenheterna aldrig går tillbaka till bostadskön. Problemet är så stort att det har blivit en politisk fråga.
− Den olagliga handeln med hyresrätter gör att möjligheterna att få en hyreslägenhet minskar. Det drabbar personer som vill etablera sig på bostadsmarknaden särskilt hårt. Det här vill vi komma till rätta med, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

I början av februari lämnade regeringen ett uppdrag om att utreda den olagliga handeln med hyresrätter. Utredaren Jan Josefsson har fram till november på sig att ta fram förslag som bidrar till att fler lägenheter kommer till bostadssökande på ett lagligt sätt och med godtagbara villkor.
Eftersom det är en svart marknad finns ingen statistik om hur vanligt det är att lägenheter hyrs ut olovligt, men de bolag som försöker få ett grepp om problemet ser en ökning.
Boverket har tidigare konstaterat att alla som saknar och efterfrågar egen bostad är målgrupp för olovlig andrahandsuthyrning, däribland unga, inflyttare och invandrare.

Problematiken finns i hela Sverige och hittills har fastighetsbolag själva eller i samarbete med exempelvis socialtjänsten försökt hantera frågan.
Ett exempel är Södertälje som länge varit en så kallad EBO-kommun med stor inflyttning av nyanlända som ordnar eget boende. Allmännyttiga Telge bostäder har också länge tampats med problemen med lägenheter som hyrs ut svart.

I en rapport från Boverket vittnar socialtjänsten och bostadsbolaget om att det finns personer som försörjer sig på att sälja dyra hyreskontrakt, främst till nyanlända. En annan målgrupp för olovlig andrahandsuthyrning är utländska arbetare. Då handlar det ofta om att lägenheter fylls med våningssängar där boende betalar per sängplats.

När Fastighetsfolket ringer runt till ett antal fastighetsskötare på Telge bostäder är det ingen som vill uttala sig öppet om situationen. De berättar dock att det finns tecken på att det förekommer svartkontrakt och nämner till exempel mer sopor, felparkerade bilar och lägenheter där det verkar bo fler än vad som är tänkt.
– Vi ska bara vara ögon utåt och rapportera om vi ser något som inte stämmer. De boende ser oss ofta i områdena så vi ska aldrig säga eller göra något själva, säger en fastighetsskötare.
– Det är ju svårt att fråga om det är någon som bor i lägenheten illegalt så i stället får vi meddela vidare om vi märker något. Men jag har inte råkat på något misstänkt, säger en annan.

Ett annat fastighetsbolag som jobbar med problemet är Helsingborgshem. De har anställt Bo Sonesson som särskild säkerhetschef. Hans uppgift är att bygga upp, leda och utforma säkerhetsarbetet. En del i det är att kartlägga och minska handeln med olovliga hyreskontrakt.
– Det här är ett nationellt problem som även vi upplever på Helsingborgshem, säger han.

Hur märker ni att det finns svartkontrakt?
– Vi uppmärksammar det när det kommer information från andra boende om att det till exempel är stor in- och utflyttning från lägenheter eller att det är fel människor som rör sig där.
Fastighetsskötarna är än så länge inte involverade i arbetet mer än på andra företag.
– Deras huvudsakliga jobb är det dagliga. De rapporterar om de märker något misstänkt men det är inte deras huvuduppgift, säger Bo Sonesson.

En anledning till uppdelningen är att det kan uppstå hotfulla situationer om någon som ofta rör sig i området blir den som informerar om misstänkt andrahandsuthyrning som leder till att människor blir utan bostad.
– Att kolla efter misstänkt andrahandsuthyrning har alltid varit en uppgift för fastighetsskötare, men i dag finns en större hotbild och andra risker i bostadsområdena, säger Larry Stewart, ombudsman på Fastighets region Väst.
Han önskar ett större skydd för fastighetsskötare, till exempel att omfattas av tjänstemannaskyddet. Det skulle ge högre straff för den som hotar eller är våldsam mot en fastighetsskötare.

Men arbetet behöver inte innebära obehag eller fara. Dervisa Huremovic som är bovärd på Örebrobostäder, Öbo, har aldrig upplevt något sådant.
– Om det skulle bli någon hotfull situation finns rutiner i företaget, men jag har aldrig varit med om det. Grannarna blir jätteglada över att vi jobbar med det här och att vi kämpar och inser vad som är problemet, säger hon.
Xhylbehare Dula, som bor i Markbacken där Dervisa Huremovic är bovärd, tycker att det är bra att bovärden har koll på området.
– Jag känner igen mina grannar och skulle säga till Öbo direkt om det var något som inte stämde. Man vet aldrig vad som kan hända, säger hon.

Xhylbehare Dula, hyresgäst, tycker att det är bra att bovärden har koll på området

Xhylbehare Dula, hyresgäst, tycker att det är bra att bovärden har koll på området.

Sedan år 2015 har Öbo ett projekt för att komma till rätta med problemen. Hittills har de hittat över 120 lägenheter med felaktiga hyresförhållanden i beståndet på omkring 24 000. Det har handlat om både svartkontrakt och hyresgäster som haft lägenheter utan att bo i dem.
Ute i områdena är det bland annat Dervisa Huremovic som är företagets ögon och öron. En viktig kontroll för henne är att kolla på postboxarna.
– Jag har jobbat här i ungefär elva år, det är jag som visar in nyinflyttade så jag har bra koll på vilka som bor här. Men det är ofta fel eller flera namn på boxarna, då tar jag en bild och kontrollerar sedan vem som är skriven på lägenheten, berättar hon.

För namn som inte matchar fyller hon i en blankett som skickas vidare till projektledare och bokonsulent Rickard Sahlqvist. Han fortsätter kontrollera, skriver brev till innehavaren, besöker ofta lägenheter, och ser till att de boende flyttar om kontraktet inte stämmer.
– Vi måste komma ifrån att det är norm att hyra ut i andra hand. Det leder till otrygghet i bostäderna när man inte vet vem man har som granne, säger Rickard Sahlqvist.

Han räknar upp fler problem. Slitaget ökar om det är många som bor 
i lägenheten. Den som bor i andra hand vågar kanske inte göra felanmälningar eftersom de inte vill bli upptäckta, vilket kan leda till att en liten vattenskada växer till ett stort problem.
– Sedan är det detta med parallellsamhället och ockerhyror, säger Rickard Sahlqvist och fortsätter:
– Jag kan förstå dem som sitter i tuffa situationer, men grejen är att de ju inte får hyra ut svart. Det är olagligt. 

Dervisa Huremovic.

Dervisa Huremovic.

Bovärden Dervisa Huremovic berättar om exempel på felaktiga hyresförhållanden, som när hon och en kollega ringde på en lägenhet för att informera om sopsortering. Personen som öppnade kunde inte svenska och var någon som de inte kände igen. En kontroll visade att den som stod på hyreskontraktet hade flyttat och uppgav att den hjälpte familjen som flyttat in.
– Men det är det som är problemet. Det är inte hjälp. Det gör att de aldrig kommer in i systemet och har möjlighet att få en egen lägenhet. Det är vi som hjälper till och ser till att det blir rätt, säger hon.

 

Så ser reglerna ut för uthyrning i andra hand 

  • För att få hyra ut i andra hand behövs hyresvärdens samtycke. Giltiga skäl kan vara tidsbegränsade studier på annan ort. Den som hyr ut utan att ha frågat om lov riskerar att bli uppsagd.
  • Att hyra ut en del av sin lägenhet, exempelvis ett rum till inneboende, är tillåtet utan att fråga om lov. Det gäller dock bara om den inneboende inte bor ensam i lägenheten.

Källa: Hyresnämnden