Det går långsamt för utrikesfödda att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Efter fem år har knappt hälften fått fotfäste på arbetsmarknaden. Efter 15 år har omkring 80 procent etablerat sig och har återkommande arbete.

För många utrikesfödda, omkring 18 procent, är företagstjänster och framför allt städtjänster det första jobbet i Sverige. Det gäller både bland män och kvinnor.
För män är det annars vanligt med jobb inom tillverkningsindustrin eller hotell- och restaurangbranschen, och för kvinnors inom vård- och omsorg.
Hur kommer det sig att så många börjar arbetslivet i Sverige i serviceyrken som städ?
– Jobben i städbranschen betraktas i dag som enkla jobb som inte kräver någon utbildning, där det behövs små kunskaper i svenska språket och är låga trösklar för att komma in, säger Fastighets ordförande Magnus Pettersson, och fortsätter:
– Men att städbranschen tar emot många invandrare är inte något nytt, det har skett under lång tid.
Majoriteten av de utrikesfödda börjar i små företag, med färre än tjugo anställda och i yrken där lönen är relativt låg.
Det innebär att både sysselsättning och inkomster är lägre för utrikesfödda än för arbetskraften i stort.

Fastighets och SUN, Service- och tjänstebranschens union i Norden, antog nyligen ett uttalande om integration på lika villkor för invandrade arbetare.
I uttalandet står det att ”arbetsmarknadens parter har ett stort ansvar för att de nykomna blir fullvärdiga deltagare i våra samhällen och arbetsmarknader”.
På vilket sätt kan Fastighets ta det ansvaret?
– Jag tycker att vi som städbransch redan tar ett stort ansvar i och med att vi tar emot så många, säger Magnus Pettersson.

I rapporten ges flera förslag på hur det skulle kunna bli lättare för utrikesfödda att etablera sig. Det handlar bland annat om särskilda anställningsstöd där arbetsgivaren inte behöver stå för hela lönekostnaden. Ett exempel på det är så kallade instegsjobb.
Ett annat alternativ skulle enligt rapporten vara att sänka lönerna. Men i Sverige är det inte möjligt för politiker att besluta om sänkta löner. Det måste i så fall fack och arbetsgivare komma överens i kollektivavtal.
– Att sänka lönerna, som de vill från arbetsgivarhåll, försämrar förutsättningarna i branschen. Jag tror inte att vi skapar fler jobb varken genom att sänka löner eller att skapa fler anställningsstöd, säger Magnus Pettersson.
Han menar däremot att anställningsstöden borde bli färre och striktare.
– Det borde begränsas hur många personer med lönestöd man får ta in beroende på antal anställda. Vi ser idag att vissa arbetsgivare bemannar hela uppdrag med personer med anställningsstöd och det tycker vi är fel eftersom det pressar ner lönerna i våra yrken. Det snedvrider konkurrensen, säger Magnus Pettersson.

Vad kan politiken bidra med för att etableringen ska gå snabbare?
– Jag tror att vi kan göra flerpartsöverenskommelser mellan fack, arbetsgivare och staten, som medger statligt stöd, men det bör vara begränsat i tid och omfattning, säger Magnus Pettersson.