Enligt Konkurrensverket gör den offentliga sektorn i Sverige inköp för omkring 634 miljarder kronor om året. Det finns alltså stora pengar att hämta för företag som vinner offentliga upphandlingar.
Trots det väljer allt fler städföretag att avstå att delta, en trend som pågått under flera år. Det visar Almegas serviceföretagens årliga branschrapport. Enligt rapporten avstår nu 61 procent, närmare två tredjedelar, av Almegas 1 231 medlemsföretag.

Ett av dessa är Stockholms städsystem, där Emma Dehmer Unevik är vd. Hon är också ordförande i Almega städföretagen.
– Vi avstår på grund av den prispress som det blir i offentliga upphandlingar. Det är inte lönsamt för oss att lägga tid och resurser på att räkna på krångliga upphandlingar där vi har kvaliteten och uppfyller alla krav men ändå förlorar på att vi inte har tillräckligt lågt pris, säger hon.

Det finns regler för hur offentliga upphandlingar ska gå till för att inköp för skattebetalarnas pengar ska göras sakligt och utan särskild lojalitet mot till exempel tidigare leverantörer.

Ett vanligt sätt att avgöra vilket företag som ska få uppdraget i en upphandling är att låta lägsta pris avgöra efter att en rad kriterier blivit uppfyllda.

I offentliga städupphandlingar blir priset, enligt Almegas rapport, ofta under 230 kronor i timmen. Det är mer än 30 kronor lägre än Almegas beräkning om vad en städtimme kostar för att arbetsgivaren ska kunna betala grundläggande saker som lön, skatt och sociala avgifter. Men i den uträkningen ingår inte andra nödvändiga utgifter som arbetsledning, marknadsföring, utbildning och så vidare.
– Det är helt vansinnigt. Av någon anledning får städning inte kosta något. Det här är en av orsakerna till att vi inte deltar, säger Emma Dehmer Unevik.

Utöver att det ofta är lägsta pris som avgör vem som ska vinna är skälen att avstå bland annat att det görs för dåliga uppföljningar av de ställda kraven och att processen är för komplicerad.
Vad får det för konsekvenser för branschen att så många väljer att avstå?
– Man hoppas ju alltid någonstans att vi ska kunna påverka genom att vi sätter ner foten, att det ska leda till bättre upphandlingar, säger Emma Dehmer Unevik.

Hon hoppas att reglerna som trädde i kraft 1 juni i år ska göra skillnad för att sätta mer fokus på kvalitet i stället för pris i offentliga upphandlingar, men är osäker på hur stor effekt det får.
– Frågan är hur man kommer att kunna följa upp att det efterlevs, säger hon.

Nya upphandlingsregler från 1 juni

  • Det är, enligt Upphandlingsmyndigheten, inte tillåtet att ställa krav på kollektivavtal i offentliga upphandlingar. Men sedan 1 juni i år är upphandlande myndigheter och enheter skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal i de upphandlingar där det är behövligt.
  • Det kan vara i branscher där det finns en hög risk för att dessa krav inte redan följs, till exempel i yrken med låga utbildningskrav, där det ofta förekommer migrantarbetare eller i branscher där få omfattas av kollektivavtal.