En dryg vecka till valdagen. Vallöftena har sköljt in och det är lätt att bli förvirrad – vilka lovar flest poliser, mest pengar till försvaret eller snabbast höghastighetståg? Och vad är viktigast?

Bakom löften finns det ideologiska skiljelinjer som partierna ibland inte lyckas få fram – ibland kanske de inte heller tror att de tjänar på att det ska framstå tydligt. Vill vi ha ett samhälle som utvecklas framåt, som är progressivt, eller ett som blickar tillbaka till hur det var förr och är konservativt. Som bygger på gemensamma krafter, på jämlikhet och solidaritet, eller som ser till vad som gynnar den egna individen, gruppen eller nationen.

För lite fokus på jobbfrågor

Sakfrågor som riksdagspartierna pratar lite om är jobbfrågorna: arbetsmiljön, anställningsförhållanden, a-kassan, sjukförsäkringen. Trots att arbetet är en stor del av mångas liv, även för dem som av olika skäl inte har ett arbete att gå till. Stressen på arbetsplatserna, otryggheten att inte veta dina arbetstider. Pressen när lönen inte räcker till, oron när sjukskrivningen förlängs för att rehabiliteringen uteblir.

Men också glädjen över det väl utförda arbetet och stoltheten att vara med i samhällsbygget.

Arbetsmarknadspolitiken försvinner i debatten

Det är inte så att partierna saknar arbetsmarknadspolitik. Det är mer att debatten de senaste åren handlat om mycket annat. Vi har låtit riksdagspartierna svara för hur de ser på några av de avgörande jobbfrågorna. Det finns tydliga skiljelinjer. Som exempel vill Allianspartierna och Sverigedemokraterna till skillnad från de rödgröna luckra upp ”sist in först ut”-principen i lagen om anställningsskydd. Arbetsgivarna ska få större möjligheter att själva välja vilka som får gå om det blir neddragningar. Allianspartierna vill också begränsa rätten att sympatistrejka, införa nya anställningsformer med lägre lön och återinföra den bortre parentesen i sjukförsäkringen, alltså att sjuka åker ur sjukförsäkringen.

Att ligga på sofflocket är inte en protest som biter, det leder bara till att några andra fick forma din framtid.

Det är ett stort ansvar som väljare att läsa på, se igenom och tänka till. Det kanske kan kännas som att politikerna ändå inte lyssnar. Men det är vår chans att påverka framtiden. Att ligga på sofflocket är inte en protest som biter, det leder bara till att några andra fick forma din framtid.