Förstaårseleverna på vvs- och fastighetsprogrammet på Torekällgymnasiet i Södertälje har samlats runt en varmvattenväxlare. Läraren Magnus Fasth håller nämligen en lektion i systemkunskap, en av de gemensamma kurserna för alla som går det treåriga programmet.
– Var sitter pumpen som kan gå sönder? Vilka rör går till radiatorn? Peka, uppmanar läraren medan eleverna undersöker växlaren och letar efter rätt komponenter och delar.

För okänd för att locka sökande

Alla elever som går vvs- och fastighetsprogram i Sverige läser första året tillsammans, för att sedan välja inriktning till andra läsåret. Av dem som gick ut vvs- och fastighetsprogrammet förra läsåret hade 865 elever valt vvs – och endast 66 elever fastighetsinriktningen.

Bland dem som börjat tredje läsåret på gymnasiet nu i höst går bara ett drygt 50-tal fastighetsinriktningen, enligt siffror från Skolverket. Lena Nyquist, verksamhetschef på Fastighetsbranschens utbildningsnämnd, Fastun, har i en tidigare artikel sagt att den främsta orsaken är att fastighetsbranschen är för okänd för att locka sökanden.

Skriker efter arbetskraft

Enligt Skolverket hade nästan alla yrkesprogram i gymnasiet flera sökande jämfört med förra året – utom två, bland annat vvs- och fastighetsprogrammet. Samtidigt skriker fastighetsbranschen efter arbetskraft. Enligt Arbetsförmedlingen har fastighetsskötare och fastighetstekniker mycket goda chanser att få jobb de närmaste fem åren.

Inte lika sexigt som på 80-talet

Magnus Fasth tror som Lena Nyquist att det behövs mer information om fastighetsbranschen – redan i grundskolan.
– Men hantverksyrken är inte heller lika sexiga i dag som på 80-talet, tillägger han.

Torekällgymnasiet har ingen regelrätt fastighetsinriktning, utan de elever som är intresserade av branschen kan från och med andra året välja tilläggskurser. Har man valt tilläggskurserna ska det enligt Magnus Fasth räcka för att kunna få ett jobb inom fastighetsbranschen efter gymnasiet.
– Jag tror inte det är många skolor som erbjuder ett renodlat fastighetsprogram. Vi försöker bredda i den mån vi har resurser och möjlighet, säger han.

Skolan har också ett samarbete med det lokala bostadsbolaget Telgebostäder. På det viset har eleverna på vvs- och fastighetsprogrammet en möjlighet att få en fot in i branschen genom arbetsplatsbesök och praktik.

Torekällgymnasiet har plats för 16 elever och till det här läsåret har man lyckats fylla två tredjedelar av platserna. Samtliga av förstaårseleverna på Torekällgymnasiet som Fastighetsfolket har pratat med säger att de vill jobba med vvs.
– Jag vill bli vvs-ingenjör, annars kan jag tänka mig att jobba som rörmokare, säger Mario Kaspo.
– Rörmokare verkar vara ett bra jobb med mycket självständigt arbete, säger klasskamraten Morteza Husseini.

Oklart vad man gör

Ingen av eleverna som Fastighetsfolket pratat med har heller någon bild av hur fastighetsbranschen ser ut eller vad man kan jobba med om man väljer en sådan inriktning.
– Ingen aning, svarar Samuel Säfström på frågan om vad han tror att en fastighetsskötare gör.

Samuel Söfström och Mario Kaspo får hjälp att mäta resistans under en lektion i ellära med läraren Lars-Börje Edberg.

En del av ansvaret till de ungas ointresse tror Magnus Fasth även ligger hos branschen själv, som han tycker borde komma ut mer och visa sig mer. Årligen får hans skola besök av representanter från vvs-branschen – men under Magnus Fasths fem år på Torekällgymnasiet har ingen från fastighetsbranschen hälsat på och träffat eleverna.
– Det saknas väldigt mycket information och som lärare skulle jag gärna ta emot mer information om hur man skulle vilja att vi lägger upp vår utbildning, säger han.

Få tjejer

Skolverkets siffror visar visar även att det är ytterst få tjejer som söker in till vvs- och fastighetsprogrammet. Till läsåret 2018/19 sökte max 50 tjejer i hela landet till programmet – exakt hur många redovisas inte eftersom Skolverket avrundar till närmaste 50-tal.
– Jag tycker det är en katastrof, jag vill att fler tjejer ska komma in i branschen. Jag tror det handlar mycket på grupptryck, studievägledare och föräldrar, säger Magnus Fasth – som under sina fem år på Torekällgymnasiet haft en enda kvinnlig elev på vvs- och fastighetsprogrammet.