Peters långa väg tillbaka från sjukskrivningen
Stora delar av de senaste två åren har helt fallit ur minnet på Peter Obermüller. Sommaren 2016 drabbades han av en djup depression och gick in i väggen som driftledare på Samhall. "Jag bara vaknade, fanns, gick och la mig igen och önskade att jag inte fanns", berättar han.
När det var som allra värst kunde Peter Obermüller ligga utslagen i sängen en hel vecka, tömd på energi efter att ha gått till matbutiken för att handla – eller bara av att stå i köket och laga ett mål mat.
Hade det inte varit för katterna Smulan och Findus hade tillvaron helt och hållet saknat struktur.
– Mina två katter var det enda som verkligen fick mig att göra något över huvud taget. De behövde ju regelbunden matning, säger han.
Två år har gått sedan Peter Obermüller gick in i väggen som driftledare på Samhall och drabbades av en djup depression. Till arbetsgivarens försvar vill han poängtera att det kan ha funnits bakomliggande orsaker till depressionen från tidigare i livet – men den ohållbara situationen på arbetsplatsen blev till slut för mycket.
– Det blev som en katalysator som aktiverade allt på en gång, säger han.
Jobbet blev kaotiskt
När Samhall fick sitt nuvarande städuppdrag på Arlanda år 2016 hade Peter Obermüller hunnit jobba på företaget i flera år. Från att ha börjat som städare tog han på sig mer ansvar på jobbet och blev till slut befordrad till driftledare. En driftledare fungerar som länken mellan chef, medarbetare och kund och är den högsta punkten en normal kärnanställd, som det heter på Samhall, kan nå.
Peter Obermüller kände stolthet över att ha fått sin förmåga och sina färdigheter bekräftade genom en så pass ansvarstagande roll på företaget.
– Även om det var en skakig resa är det alltid trevligt att få ett sådant erkännande, säger han.
Men tiden som driftledare på Arlanda skulle visa sig kaotisk för Peter Obermüller. Enligt honom hade Samhall inte planerat tillräckligt effektivt innan företaget tog över driften på flygplatsen. Det saknades resurser och medarbetare, ingen visste hur saker och ting skulle göras och instruktionerna till driftledaren var knapphändiga.
Arbetssituationen blev pressad från första början och något vidare stöd från ledningen kunde Peter Obermüller heller inte få.
– Chefen var också ny på Samhall, som så många av de är på företaget nuförtiden, säger han.
Från att ha känt sig trygg i sin förmåga att kunna göra ett bra jobb som driftledare, började Peter Obermüller känna sig allt mer stressad över att inget fungerade på Arlanda. Energin och arbetsglädjen försvann. Driftledaren blev trött, irriterad och nedstämd på jobbet.
Stressen och ångesten över allt som inte hanns med ökade också. Peter Obermüller lovade att få saker gjorda – och stressade upp sig ännu mer när det inte gick.
– Jag kom hela tiden med undanflykter: Vi tar det i morgon, berättar han.
Plötsligt tog det stopp
Efter två månader på Arlanda tog det stopp. Peter Obermüller blev sjukskriven. Nu låg han i stället i sängen om dagarna – och orkade inte göra någonting alls. Stora delar av den här perioden har helt fallit ur minnet på honom.
– Jag bara vaknade, fanns, gick och la mig igen och önskade att jag inte fanns, berättar han.
Jag bara vaknade, fanns, gick och la mig igen och önskade att jag inte fanns.
Psykiatrin konstaterade att Peter Obermüller drabbats av en djup depression. Han fick antidepressiva utskrivna. Sjukskrivningen skulle vara i 1,5 år.
Ett år in på sjukskrivningen försökte han komma tillbaka till Samhall och arbetsträna, men klarade bara av en vecka innan han kollapsade fullständigt igen.
Det skulle ta ytterligare ett halvår innan Peter Obermüller hade kraft nog att återvända till jobbet – den här gången fast besluten att börja jobba på heltid med detsamma.
– Jag behövde göra något annorlunda, annars skulle jag aldrig komma i gång igen, säger Peter Obermüller.
När han kom tillbaka till Samhall i våras började han om som städare, för att kunna hitta tillbaka till någon slags struktur. Peter Obermüller klarade av ett par dagar innan han fick sjukskrivas igen.
Men efter någon vecka var han tillbaka på jobbet och klarade av ytterligare några dagar.
– Det var ett enormt framsteg. Jag blev borta två eller tre dagar till, men sedan klarade jag av att jobba två veckor utan att bli sjuk, berättar han.
Datorspelen blev en flykt
Nu har tre månader gått sedan Peter Obermüller började jobba på full kapacitet, utan några problem, och är i dag tillbaka i rollen som driftledare. Nu jobbar han i norra Stockholm, i närheten av sitt hem, och med ett arbetslag där saker och ting fungerar som det ska.
– Jag har haft turen att få en riktigt bra chef och riktigt bra medarbetare. Jag har allt som behövs för att fungera, säger Peter Obermüller.
Förut var han nästan alltid uppstressad. Nu har han lovat sig själv att aldrig mer stressa upp sig över någonting.
– Jag löser det i min takt och tar det som det kommer, säger han.
Inga fler antidepressiva behöver han heller – men vissa saker har gått förlorade. Hans kärlek till datorspel, till exempel. Förut kunde Peter Obermüller ägna timmar åt att utforska andra världar, men när han mådde som allra sämst blev spelen för mycket av en verklighetsflykt bort från allt som gjorde ont.
Det har satt sina spår i hur han upplever spelandet i dag, trots att han mår bättre.
– En stor del av glädjen försvann när jag blev sjuk. På något sätt sitter det kvar i psyket. Jag spelar fortfarande men det känns inte lika roligt som förr, säger han.
Sjukskrivningar riskerar bli långa
Män i städbranschen löper ingen större risk än genomsnittet att bli sjukskrivna längre än 14 dagar – men om man nu blir det är risken stor att man inte kommer tillbaka till arbetet inom 180 dagar. Det visar en rapport från Försäkringskassan.
Risken att bli sjukskriven längre än 14 dagar är desto högre bland både män och kvinnor som jobbar med fastighetsyrken och som sanerare. Kvinnor i dessa branscher löper även större risk än män att inte komma tillbaka till arbetet inom 180 dagar.
Statistik från Arbetsmiljöverket visar också att fastighetsbranschen och städbranschen har ett mycket stort antal anmälda arbetsskador och arbetssjukdomar med sjukfrånvaro. För kvinnor handlar det för det mesta om belastningsskador och organisatoriska faktorer, medan det för män för det mesta rör sig om belastningsskador.
Kvinnor inom fastighetsbranschen och städbranschen toppar även listan över flest anmälda arbetsplatsolyckor.
Källa: Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen