Det är arbetsmarknadens parters förslag om förändrad konflikträtt, som presenterades strax före sommaren, som nu skickas ut på remiss.

Förslaget innebär bland annat att det ska bli svårare att vidta stridsåtgärder mot företag som redan är bundna av kollektivavtal med annan facklig organisation, och presenterades av företrädare för LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv i juni.

5 snabba fakta om strejkrätten

Arbetsrätt

Den departementspromemoria som nu skickas ut på remiss utgår från det förslaget, och inte den strejkrättsutredning som färdigställdes ungefär samtidigt som parterna kom med sitt förslag.

Bunden av ett kollektivavtal

Bland annat innebär förslaget att arbetstagare i vissa fall inte ska få vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal med en annan arbetstagarorganisation.

Det föreslås att stridsåtgärden endast ska vara tillåten om åtgärden har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt och om arbetstagarorganisationen inför åtgärden har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisationen ställer.

Enligt promemorian påverkar förslaget inte rätten att delta i så kallade indrivningsblockader eller sympatiåtgärder. Det medför inte heller någon utökad fredsplikt i förhållande till en arbetsgivare som saknar kollektivavtal för det aktuella arbetet, enligt promemorian.

”Ensidigt stärkande av arbetsgivarsidan”

Att förslaget skickas på remiss möts dock av kritik från Vänsterpartiet som tänker rösta nej om det presenteras för riksdagen.

– Vi behöver stärka arbetstagarnas position på arbetsmarknaden idag, inte angripa en av grundvalarna för ett fritt och välorganiserat arbetsliv. Strejkrätten är ett yttersta verktyg för fackliga organisationer att hävda arbetstagares rättigheter. En inskränkning av strejkrätten är ett ensidigt stärkande av arbetsgivarsidan, säger partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ali Esbati, i ett pressmeddelande.

– Det som gör alltsammans extra pikant är att det är högst oklart hur en sådan lagändring som föreslås skulle ha inverkat på den specifika konflikten i hamnen i Göteborg, fortsätter Ali Esbati i pressmeddelandet.

Sista svarsdag för remissen är den 31 januari 2019. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet, som tillsammans med Fastighetsfolket och tre andra tidningar ingår i LO Mediehus.