Att ojämlikhet kan skapa dålig stämning är inget vi behöver forskning till för att koppla. Om du har jobbat lika länge som din kollega och får lägre lön, eller om du bor granne med någon som plötsligt vinner på tipset och börjar fylla sitt hem med allt den kommer över.

Handlar inte bara om pengar

Men jämlikhet handlar inte bara om pengar. Om du känner att din chef aldrig bryr sig när du behöver något eller har problem. Samtidigt som du har kollegor som verkar kunna knäppa fingrarna och få som de vill. Eller om du märker att folk behandlar dig annorlunda jämfört med andra som har annan hudfärg, dialekt eller kön. Det är exempel på områden där ojämlikhet finns i samhället: ekonomin, makt och status.

Om vi går upp från individ till samhälle finns samma ojämlikhet. En del av befolkningen tjänar mer än andra, fast de arbetar lika många timmar och har lika många års arbetslivserfarenhet. En del av befolkningen har fler maktpositioner. Och en del av befolkningen har högre status.

Ojämlikhet skadar samhället

Att ojämlikheten skadar samhället tas upp mer och mer. Forskningen har nämligen visat att ojämlikhet kan leda till konflikter mellan grupper i samhället. Journalister och politiker som tar upp det pratar nästan alltid om ekonomisk ojämlikhet. De som tjänar mest i Sverige har höjt sina löner och då har skillnaden blivit större.

Även om de med lägre löner i samhället ofta också höjer sina löner lite varje år, höjs de aldrig lika mycket som de högsta chefslönerna. Utvecklingen är svår att stoppa eftersom företag själva bestämmer över sina löner.

Makt och status lika viktigt

De som tittat närmare på frågan om ojämlikhet har sett en viktig sak: att det blir större skillnader ekonomiskt behöver inte vara ett problem. Om de med mindre pengar har samma makt och samma status som de med mer pengar blir inte situationen lika slitsam.

Konflikterna kommer när de som tjänar minst också fattas i politiken och när folk dessutom ser ner på dem för att de har lägre status. Om jag tillhör en grupp som tjänar mindre pengar och samtidigt har personer som representerar min grupp i riksdagen eller i kommunen till exempel, då kan jag känna att jag kan påverka min situation och den ekonomiska ojämlikheten. Om jag känner att jag har samma status som andra, att folk vill mig väl lika mycket som de vill andra väl, då känner jag också att jag har möjligheter att utvecklas.

Bidra till medmänsklighet

Löneskillnaderna kan du och jag för det mesta inte göra mycket åt, vi bestämmer som sagt inte bolagschefernas löner. Egentligen kan inte heller politiker göra mycket åt det. Men de andra delarna kan vi göra en hel del för.

Vi kan i de situationer vi har makt inkludera andra och dela med oss av makten. Vi kan behandla alla lika. Inte bara hedrar vi vår medmänsklighet och gör andra människor lyckligare i vårt möte med dem – vi bidrar också till ett samhälle utan onödiga konflikter, ett samhälle där det råder fred.