Ungdomsbarometerns undersökning Workforce visar att stress och utbrändhet är det största orosmomentet för personer på arbetsmarknaden mellan 25 och 34 år.
På andra plats kommer oron över att få en dålig chef och på tredje plats oron över att få en för låg lön.
– Oron för stress och utbrändhet är mer frekvent inom arbetaryrken än tjänstemannayrken, säger Anton Landehag, expert på samhälle och livsstil på Ungdomsbarometern.

Uppskruvat tempo slår hårt mot arbetare

Arbetsmiljö

Ökar risken för olyckor

Wictor Nyström, städare på Samhall i Uddevalla, är själv inte orolig över att bli utbränd på sitt jobb. Dock är han orolig för många av sina kollegor och känner själv stress över att det tillkommer fler uppdrag.
–  På Samhall ska man ta hänsyn till alla individer och olika handikapp, men det kan jag säga att våra chefer inte gör. De tänker bara kunder och på uppdragen som vi har, säger han.

Sabine Åkerfelt från avdelning Uppsala Väster tror att samtliga branscher på arbetsmarknaden drabbats av ökad stress orsakad av underbemanning, samtidigt som effektiviseringskraven har ökat.
– Man tror att personalen som är kvar ska göra arbetsuppgifterna lika snabbt fast det fattas folk. Det skapar stress och ökar risken för olyckor, säger hon.

Sabine Åkerfelt, avdelning Uppsala Väster.

Jobbet ska matcha intressen

Ungdomsbarometerns undersökning visar också att unga personer i arbetslivet eftersträvar jobb som matchar ens intressen och där man kan utvecklas, inte bara i yrket utan även som person. Förverkliga sig själv, med andra ord.

En bra balans mellan jobb och fritid toppar också listan över vilka faktorer som unga personer på arbetsmarknaden tycker krävs för att man ska uppleva sig som framgångsrik, uppger analysföretaget.

Många kvinnor i arbetslivet har svårt att sova

Arbetsmarknad

Viktigt med bekräftelse

Wictor Nyströms inställning till arbetet lutar mer åt det instrumentella: Ett medel för att kunna försörja sig och klara av vardagens ekonomiska krav, som hyra och mat.
– Jag behöver inte ha någon hög position, bara så jag klarar mig, säger han.

För Sabine Åkerfelts del är det viktigt att man kan utvecklas på sitt jobb, lära sig nya uppgifter och få ta större ansvar. Hon tycker också det är viktigt att man som anställd får veta att man gör ett bra jobb.
– Många får inte bekräftelse för att man gör ett bra jobb, vilket kan skapa stress och göra att man mår dåligt, säger hon.

Påverkade av individualiseringen

För att ge lite bakgrund till vilka större förändringar som Ungdomsbarometern ser på sikt, har analysföretaget även tittat på hur gymnasieungdomars attityd till framtiden och arbetslivet har förändrats sedan 90-talet.
– En av de trender som vi ser med dagens ungdomsgeneration är att den är påverkad av individualiseringen i samhället, säger Anton Landehag.

Dagens unga känner större tilltro till den egna möjligheten att kunna påverka sin framtid – hela 91 procent. Enligt Anton Landehag ska svaren även tolkas som att unga i dag tänker sig att man är, och måste vara, sin egen lyckas smed.
– Unga känner i dag att man själv behöver ta ansvar för sin egen livssituation, för sin egen framtid och för sitt eget arbetsliv i högre utsträckning än tidigare, säger han.

Det är en bild som både Wictor Nyström och Sabine Åkerfelt känner igen sig i.
– Så är det ju. Det är ingen som gör det åt mig, säger Wictor Nyström.
– Det är ingen annan som kan få dig att lyckas, det är bara du som kan det. Men sedan gäller det ju att man har förutsättningarna, säger Sabine Åkerfelt.

Söker mer trygghet i livet

Unga i dag känner också en större tilltro till att kunna påverka inte bara sina egna liv, utan även samhället i stort än vad man gjorde på 90-talet. Digitaliseringen ses som en av förklaringarna till varför unga tänker sig att man kan påverka i större måtto än förr.
– Man har ju hela världen i sin ficka, säger Anton Landehag.

Dagens ungdomsgeneration är också på flera sätt mer trygghetssökande än den tidigare generationen. En bra utbildning är viktigare för en ung person i dag än på 90-talet, att vara tillsammans med familjen likaså.
– Trygghet är att känna att jag har kontroll över min egen situation. Att jag i slutändan av dagen vet att jag klarar av mitt liv på egen hand och inte känner mig beroende av andra människor, säger Sabine Åkerfelt.