Andelen personer som fått avslag på sjukpenning har ökat stort i hela landet sedan år 2014. Det visar en färsk LO-rapport, som också pekar på stora skillnader i landet på hur många som får avslag efter 180 dagar.

2014 låg andelen personer i landet som fick sin sjukpenning indragen på totalt 1,2 procent, eller 5 855 personer. Sedan dess har andelen avslag ökat nästan femfaldigat och låg år 2017 på 5,8 procent. Det motsvarar 26 587 personer som fick avslag på sjukpenning efter 180 dagar.
– Det är bedrövligt. Mig veterligen har det inte skett någon lagändring, utan det är Försäkringskassans praxis som har ändrats. Jag tycker det är sanslöst att en myndighet ändrar sin praxis så att det får sådana här konsekvenser, säger Torbjörn Jonsson, ombudsman på Fastighets.

”Oroande och absurt”

Enligt LO-rapporten är ökningen som allra tydligast från och med hösten 2015, då den rödgröna regeringen införde ett siffersatt mål för Försäkringskassans arbete. Fram till år 2020 ska myndigheten ha sänkt sjukpenningtalet till 9,0 dagar.
– Målet har inget att göra med att människor ska bli friskare, utan handlar bara om hur mycket pengar som staten ska betala ut, säger Torbjörn Jonsson.

Han kallar det både oroande och absurt att det bestäms hur sjuka personer ska få vara, utan att tala om åtgärder som kan få ner sjukskrivningstalen.
– Annat vore om man avsatte pengar till företagshälsovård, arbetsmiljösatsningar och så vidare, i övertygelsen om att genom dem kunna få ner sjukskrivningstalet, säger han.

I väntan på en ny regering togs 9,0-målet bort i övergångsregeringens regleringsbrev till Försäkringskassan. Det är ännu oklart om den nya regeringen kommer att återinföra målet.

Började öka dramatiskt 2015

2015 börjar de regionala skillnaderna på andelen avslag på sjukförsäkringen att öka märkbart. År 2017 var det i Norrbottens län som störst andel personer fick sin sjukpenning indragen – 23 procent. I Östergötlands län fick lägst andel personer sin sjukpenning indragen – 5,2 procent.

Störst relativ ökning, det vill säga i förhållande till hur det såg ut innan, var det i Jämtlands län – från 2014 till 2017 från 0,3 procent, vilket motsvarar 3 personer, till 20 procent, eller 190 personer.

Konsekvenserna av Försäkringskassans förändrade praxis har varit högst kännbar för Fastighets medlemmar, berättar Torbjörn Jonsson.
– Under 2018 lyckades vi inte få några pengar över huvud taget till våra medlemmar i försäkringsrätten, säger han.

Kan inte förklara skillnaderna

Siffrorna kommer från Inspektionen för socialförsäkringen. I sin rapport skriver förvaltningsmyndigheten att man inte kan förklara de stora skillnaderna i länen.

En faktor som kan ha betydelse för hur sjukpenningsrätten bedöms i samband med dag 180 i rehabiliteringskedjan, kan vara vilken typ av arbeten som finns tillgängliga på den lokala arbetsmarknaden.

En annan faktor till varför det är så stora regionala skillnader kan ha att göra med i vilken utsträckning som personer i länet ansöker om sjukpenning.

LO-kvinnor drabbas värst

Enligt LO-rapporten är kvinnor i LO-förbunden bland de som drabbas värst av den bristande sjukförsäkringen. Kjell Rautio, utredaren bakom rapporten, menar att LO-kvinnorna är kraftigt överrepresenterade bland de som är sjuka fram till 180-dagarsgränsen.
– Det handlar om LO-medlemmar både på privat och offentlig sida, framför allt de kvinnor som är anställda inom välfärdssektorn men även Handels och Fastighets medlemmar inom den privata sektorn, säger han.

Kjell Rautio pekar också på klassdimensionen i frågan. Återigen är det främst arbetarklassens kvinnor som drabbas värst av hur sjukförsäkringen ser ut i dag.
– Det är de som har de höga sjukhälsotalen och som i störst utsträckning drabbas av både fysiska och psykiska stressymptom, säger han.

Pekar ut alliansregeringen

Samtidigt understryker rapporten att de mest akuta problemen med dagens sjukförsäkring huvudsakligen orsakats av förändringarna som alliansregeringen drev igenom 2008. Då infördes rehabiliteringskedjan, där en persons arbetsförmåga bedöms olika beroende på hur länge man har varit sjuk.

Ett steg framåt i rätt riktning var avskaffandet av den bortre tidsgränsen, den så kallade stupstocken. I slutet på förra mandatperioden tillsatte den rödgröna regeringen också en utredning. Torbjörn Jonsson hoppas mycket på vad den ska komma fram till, men framhåller också att det måste finnas en majoritet i riksdagen för förslaget som läggs fram.
– Det är ganska lite som tyder på att något som kan betraktas som ett ”vänsterförslag” skulle få en majoritet i riksdagen, säger han.

Andelen avslag på sjukpenning ute i landet

Så här mycket ökade andelen personer som fick avslag på sjukpenning från Försäkringskassan vid sjukdag 180, mellan åren 2014 och 2017. Siffrorna är i procent.

Norrbotten 1,1 till 22,9
Jämtland 0,5 till 22,0
Gotland 1,2 till 18,0
Dalarna 0,9 till 14,5
Västernorrland 0,5 till 14,4
Västerbotten 0,9 till 14,3
Blekinge 1,6 till 10,4
Värmland 1,0 till 10,4
Gävleborg 1,3 till 10,4
Kronoberg 1,1 till 9,8
Jönköping 2,2 till 9,7
Halland 0,9 till 8,4
Örebro 0,5 till 8,3
Stockholm 0,7 till 7,5
Skåne 0,8 till 7,4
Västmanland 0,9 till 6,9
Uppsala 1,2 till 6,7
Kalmar 1,0 till 6,7
Västra Götaland 0,5 till 5,8
Södermanland 0,3 till 5,3
Östergötland 0,9 till 5,2

Källa: Inspektionen för socialförsäkringen