Almega: ”Kvinnor borde väga in låg lön i yrkesvalet”

Varför finns det en löneskillnad mellan män och kvinnor? Den främsta orsaken är inte att enskilda kvinnor blir lönediskriminerade utan att många kvinnor arbetar inom lågavlönade yrken och många män inom högavlönade.

–Yrken där kvinnor har ett numerärt övertag är systematiskt lägre värderade. Då blir min väg i den här rapporten att räkna på hur kvinnor kan få högre löner. Det borde vara enklare att ändra på relativlönerna än att ändra på allas livsvillkor och yrkesval, sa docent Markus Kallifatides när han presenterade rapporten Vägar till jämställda löner i arbetarklassen.

Ju mer individuell lönesättning desto mer ökar arbetsgivarens vilja att belöna ökad produktivitet

Han visar på tre vägar att på tio år utjämna löneskillnaderna mellan arbetarkvinnor och arbetarmän. Modellerna fick inget större gehör från Stefan Koskinen, förbundsdirektör på Almega.

–Att i en allt mer globaliserad och internationaliserad värld hitta en centralt dikterad överenskommelse för hela arbetsmarknaden, det kommer aldrig att ske. Ska det ske någon relativlöneförflyttning så ska det ske med mer lokal lönebildning och löneglidning på företagen. Ju mer individuell lönesättning desto mer ökar arbetsgivarens vilja att belöna ökad produktivitet, sa Stefan Koskinen.

Städare pekas ut som yrke att ge extra lönelyft

Lön och avtal

Han pekade också på de lönekostnader som jämställdhetsmodellerna skulle leda till.

–Det är miljarder vi talar om. Man kan bara fundera på hur samhällsekonomin och den svenska konkurrenskraften skulle klara detta och hur många jobb som skulle försvinna, sa Stefan Koskinen.

Det är inga farliga miljarder

Lönekostnadsökningen skulle landa på mellan 295 och 307 miljarder kronor under tio års tid beroende på om löneökningarna skulle ges enligt en trappmodell i kronor, riktat till vissa kvinnodominerade yrken eller i procent med extra till lågavlönade. Men kostnaderna skulle inte vara avsevärt högre än vid normala avtalsrörelser, enligt Markus Kallifatides beräkningar.

–Det är inga farliga miljarder. Det blir de här kostnaderna i vanliga avtalsrörelser, utan det handlar om att omfördela, sa Markus Kallifatides.

–Vi kan lösa problemet med ojämställda löner pang på i en avtalsrörelse – om viljan finns, fortsatte han.

Märket styr in på decimalen

Nuvarande lönebildningen, där Industriavtalet sätter märket för hela arbetsmarknadens löneökningar, är anledningen till att facken inom 6f dragit i gång utredningsserien som den här rapporten ingår i.

Vi är allt mer styrda av den strikta lönenormeringen

Fastighets ordförande Magnus Pettersson representerade 6f-facken på rapportseminariet och välkomnade rapporten som ett spännande och intressant inlägg.

–Vi är allt mer styrda av den strikta lönenormeringen som Industriavtalet innebär. Allt ska räknas i förhandlingarna vilket för oss innebär att sälja ut villkor för att kunna räkna hem löneökningarna, sa Magnus Pettersson.

Svårt att nå LO-målet

LO:s mål på att halvera lönegapet mellan könen till år 2028 är i fara, enligt honom.

– Det är inte hållbart 2019 att inte driva de här frågorna på ett konkret sätt om vi ska kunna nå målet. Det brådskar att hitta sätt att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Vi behöver ta stora steg redan i 2020 års avtalsrörelse och det hoppas jag att IF Metall med flera är beredda till, sa han med adress till paneldeltagaren Marie Nilsson, ordförande IF Metall.

IF Metall är en av de parter som sätter det av 6f kritiserade märket. Marie Nilsson ville lyfta fram att flera rapporter ändå visat på att löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskat med den ordning som råder.

Så mycket höjs din lön från 1 april

Lön och avtal

–Sedan kan man ju diskutera om det går tillräckligt snabbt. Men det är viktigt att ha en långsiktighet och en målmedvetenhet om vi ska jobba med jämställdhet sa Marie Nilsson.

Hela samhället måste bli jämställt

–Och när vi i IF Metall jobbar för ökad jämställdhet – och det är ju där vi kan påverka – så är det utbildningsinsatser och att bryta förlegade normer om vad kvinnor och män har för arbetsuppgifter och vad de jobbar med. Det är också att hålla i lägstalönerna och att skapa kunskap om de här strukturerna som styr. Men en femte punkt är också att vi måste jobba för ett jämställt samhälle, det spelar roll vem som hämtar på dagis, vem som tar mer ansvar hemma och att det fortfarande är kvinnor som tar det största ansvaret där, fortsatte Marie Nilsson.

Att fastna i förlegade normer om vad kvinnor och män ska jobba med var även Stefan Koskinen inne på som en orsak till kvinnors låga löner.

Delade meningar om industrins lönemakt

Arbetsmarknad

–Det intressanta är inte planekonomiska modeller utan att fundera på varför män och kvinnor söker sig till yrken och väljer utbildningar på ett traditionellt sätt. Att det till exempel finns 3 900 golvläggare i Sverige och att bara 40  av dessa är kvinnor. Golvläggare har avsevärt högre lön än till exempel barnskötare och undersköterskor, så varför väljer inte kvinnor att bli golvläggare? Jag tycker att kvinnor borde väga in lön i yrkesvalet, sa Stefan Koskinen.

Bjud in politiken

Parterna på arbetsmarknaden brukar traditionellt värja sig mot politikernas inblandning i lönebildningen. Markus Kallifatides påpekade att arbetarrörelsen snarare skulle tjäna på att få staten på sin sida.

– Staten är också en viktig arbetsmarknadspart, så mitt tips är att samarbeta med staten. Politiken kan vara ett verktyg för att nå jämställda löner.