Huset som sparar 113 ton koldioxid om året
Hälften bostäder och hälften parkmiljö. MKB:s ekostad i Augustenborg är ett pilotprojekt för hur hållbara städer kan byggas.
Genom grönytor, diken och kanaler som leder undan vattnet vid stora mängder regn är Augustenborg byggt för att undvika översvämningar.
Pallkragar för odling, växtväggar och dammar med ankor i omger bostadshusen i Augustenborg i Malmö. Här huserar det allmännyttiga bostadsbolaget MKB.
Patrik Magnusson är husvärd för områdena Sommaren och Framtiden i stadsdelen sedan tre år tillbaka och han beskriver Augustenborg som helt olik alla andra stadsdelar i Malmö.
– Framförallt på sommaren när allt är grönt och blommar. Det är ungefär hälften bostäder och hälften parkmiljö här då.
Patrik Magnusson är husvärd på MKB Augustenborg.
”Jag jobbar mycket med kontakt med kunder och uppföljning, jag är spindeln i nätet.”
Lätt att göra rätt
I mitten av området ståtar höghuset Greenhouse med sina 14 våningar. Huset som blev klart för inflyttning år 2016 är fullproppat med lösningar för att göra det enkelt för de boende att leva klimatsmart.
Innanför dörren till varje lägenhet finns en knapp som stänger av elen i hela lägenheten, förutom kyl och frys, så att inget står på stand by när man går hemifrån.
Det finns lådcykelpool och ett cykelgarage med verkstad för att enkelt kunna laga sin cykel. Tvättstugor med automatisk dosering av tvättmedel i maskinerna.
Varje lägenhet har en odlingsbalkong med 11 meter lång odlingsyta och hissen går direkt till ett grovkök i lägenheten så att man kan åka upp med skottkärran utan att behöva köra den genom lägenheten och smutsa ned.
Social gemenskap central
Det finns även gemensamma odlingsytor och en stor del av filosofin handlar om att skapa möjligheter för delningsekonomi och att ge de boende ett socialt sammanhang genom odlingarna.
På taket finns, förutom gemensam odling, också gemensam biodling som ger de boende möjlighet att slunga egen honung.
Frida Persson Boonkaew är strategisk projektledare för hållbarhetsfrågor på MKB och arbetar med Greenhouseprojektet.
Hon berättar att de undersökningar som har gjorts bland de boende visar att de flesta är mycket nöjda med lösningarna som finns i och runt om Greenhouse.
– Generellt är de mest nöjda med det sociala i huset. Det finns en vilja att odla ihop och att dela saker.
Sparar 113 ton koldioxid om året
De som har flyttat in i huset har också åtagit sig en del skyldigheter när de skriver på kontrakt för lägenhet, som att odla på sina balkonger, vilket gör att det finns ett engagemang för odling och klimatfrågor sedan tidigare hos de som flyttar in.
Huset värms upp av förnybar fjärrvärme och vindkraft. På taket finns också egna solceller. I kombination med det är det också mer energieffektivt än vanliga hus, ett så kallat passivhus.
– Vi räknar med att vi släpper ut ett ton koldioxid per år istället för 114 ton koldioxid som det hade blivit om det var byggt som ett vanligt hus, säger Jenny Holmquist, miljöstrateg på MKB.
Uppdraget: Att engagera alla
För Patrik Magnusson som jobbar i en stadsdel med eko-profil märks inte klimatfrågan särskilt mycket i det vardagliga arbetet.
– De flesta beslut som påverkar klimatet fattas i ett tidigare steg när upphandlingar görs, till exempel att man har bytt till elbilar och vilka material man ska använda och liknande. Min tjänst som husvärd är densamma som på andra ställen, det handlar om att serva kunden. Men vi försöker samtidigt hålla fast i ekodelen väldigt mycket.
Han säger att en viktig uppgift är att entusiasmera de boende som inte bor i Greenhouse att använda till exempel pallkragarna som finns för alla att odla i.
Ett sätt de gör det på är att ha olika evenemang, till exempel Ekostadens dag, som hålls i området.
– Senast hade en person kopplat en blender till framhjulet på sin cykel och cyklar till smoothies för att bjuda på – det är väldigt roligt, säger Patrik Magnusson.
