– Den absolut mest grundläggande knäckfrågan för klimatet är omställningen av våra energisystem. Från användning av fossila bränslen till förnybara eller fossilfria, säger klimatprofessor Johan Kuylenstierna.

Det finns vissa energitunga sektorer som måste klara av att gå ifrån fossil energi som energisektorn, industrin, transport, jordbruk och livsmedelsproduktion, samt fastighetssidan. 

Sveriges klimatutsläpp

Sveriges totala utsläpp av växthusgaser var 51,8 miljoner ton år 2018.

Källa: Naturvårdsverket

Politiken måste komma överens

En knäckfråga är att politiken ska komma fram till breda överenskommelser hur man ska hantera klimatfrågan. Det handlar om beslut som måste stå sig över tid och ge tydlig inriktning för aktörer som ska genomföra arbetet.

– Om vi struntar i de fåtal som fortfarande inte ser klimatfrågan som allvarlig – så finns det trots allt även bland övriga olika syn på hur man ska gå till väga och vad som är den mest effektiva politiken. Vissa tycker mer politiska styrmedel som skatter och lagar, andra pratar mer om konsumentmakt, en del tycker att det behövs mer kärnkraft andra vill satsa på enbart förnybar energi såsom sol och vind, säger Johan Kuylenstierna.

En positiv utveckling i Sverige är att 7 av 8 partier nu står bakom den klimatpolitiska överenskommelsen som trädde i kraft 1 januari 2018 som säger att utsläppen av växthusgaser ska vara netto 0 år 2045.

Kan skapa jobb i Sverige

En annan knäckfråga är allmänhetens acceptans, eftersom klimatpolitiken idag handlar om samhällets omställning. Det är ingen nischfråga. 

– Vissa anser att det är akut att ställa om nu, medan andra ser stora problem med en för snabb omställning. Det kan därmed uppstå stora spänningar, säger Johan Kuylenstierna och fortsätter:

– Utmaningen är inte minst att kunna påvisa att omställning faktiskt kan vara positivt även för de som idag anser att de kan påverkas negativt av omställningen.

Svenskarna och klimatet

  • 63 % av svenskarna är oroliga för klimatförändringarna.
  • 83 % anser att det krävs drastiska insatser för att förhindra klimatförändringarna.
  • 32 % av allmänheten tycker att klimat & miljö är den största utmaningen Sverige står inför.

Källa: Kantar Sifo

Positiva effekter av att ställa om från fossila energi och bränslen är till exempel att förnybar och fossilfri energi med fördel kan produceras i Sverige vilket även skapar fler jobbmöjligheter på hemmaplan, samt att det ger en trygghet att producera det själv.

– Idag importerar vi fossila bränslen till exempel från Ryssland och Saudiarabien – man kan säga att vi lägger våra transportsystem i deras händer, säger Johan Kuylenstierna.

– Är det något vi verkligen vill göra framöver, frågar han retoriskt.

Gröna jobb

24 miljoner nya gröna jobb kan tillkomma i ett globalt perspektiv fram till 2030 – om det görs en omställning till en mer klimatvänlig värld. Å andra sidan väntar runt sex miljoner jobb försvinna i omställningen. 

Källa: ILO-rapport Greening with jobs 2018 

Naturliga regleringssystem kan förstöras

Vad som kommer att ske om samhället inte lyckas med en omställning är klimatexperten försiktig med att uttala sig om. Framtiden är alltid svår att förutspå och det beror även på om jordens naturliga klimatvariabilitet förstärker de negativa effekterna av människans koldioxidutsläpp eller om de kommer att dämpa effekten av människans påverkan på klimatet

– I värsta fall går klimatförändringarna så fort att storskaliga systeme förändras radikalt. Isarna på Grönland och Västantarktis smälter och havsnivåerna stiger, korallreven dör och havsisen i arktisk försvinner under sommaren. Då kan man få så kallade tröskeleffekter, tipping points, där de naturliga regleringssystemen förändras i grunden, säger Johan Kuylenstierna. 

Enligt riskbedömningen borde mer energi i atmosfären leda till mer extrema regn och ökade stormvindar, men det är svårt att säga om och var det kommer att bli så.

Högst troligt så ökar risken för ekosystemen och risken med till exempel skadeinsekter, som granbarkborren som redan har ökat och ställer till stora problem för skogsägare i Sverige. 

Det är lätt att känna hopplöshet. Vad kan man som enskild egentligen göra?

– Man ska inte tänka att jag är en ensam individ. Jag är en av många. Det är samma princip som att rösta i ett val, just min röst kanske inte gör någon skillnad men om 6 miljoner människor tänker likadant så gör det skillnad. Varje enskild människa är en del av helheten. Vi är en del av ekosystemet, ingen kan säga att den inte har ansvar eller en möjlighet att påverka.

Sverige står för en promille av utsläppen, men vi påverkar genom vår konsumtion och vi har stora, internationella företag som har stor möjlighet att påverka utanför våra gränser. Att visa ledarskap och att vara en förebild när det gäller att visa att omställning är möjligt och framgångsrikt är viktigt, resonerar Kuylenstierna.

Ett sätt vi gör det på är att skapa morgondagens ekonomi, den fossilfria välfärdsekonomin. 

– Vi ser allt mer av delningsekonomi och att reparera saker. Det kommer att ha stora effekter om vi får till en uppskalning av den sortens verksamheter. Vi skapar morgondagens välfärd, arbete och företagande, säger han och avslutar med:

– Varenda sak man gör som minskar koldioxidutsläppen ska man känna sig stolt över. Små beslut gör nytta. Man ska absolut inte känna sig otillräcklig.