Så drabbas papperslösa under coronapandemin
Papperslösa omfattas inte av trygghetssystemen och drabbas därför hårt under coronapandemin. Det säger Sten-Erik Johansson på Fackligt center för papperslösa. Antalet papperslösa som söker hjälp hos centret har ökat under coronakrisen.
Under coronapandemin har fler än vanligt sökt hjälp hos Fackligt center för papperslösa. Många arbetar inom städ- och restaurangbranschen, branscher som drabbats hårt av coronakrisen. Coronapandemin har därför slagit hårt mot papperslösas försörjning.
Det säger Sten-Erik Johansson, före detta ombudsman på Fastighets som nu arbetar på centret, som drivs tillsammans med fackförbund inom LO, TCO och Saco.
– När företag säger upp anställda så är det alltid papperslösa som får gå först. När de förlorar jobbet står de helt utan skyddsnät, de kan varken få a-kassa eller pengar från Försäkringskassan, säger Sten- Erik Johansson.
Fler har sökt hjälp under pandemin
I vanliga fall söker runt drygt 40 papperslösa per halvår hjälp hos centrets telefonlinje, som sköts av Vision. Men det senaste halvåret har runt 85 papperslösa sökt hjälp via telefonlinjen, dubbelt så många som i vanliga fall.
Fackligt center för papperslösa har haft stängt för fysiska besök under sju veckor på grund av pandemin, men trots det har också antalet besök och telefonsamtal direkt till centret ökat under det senaste halvåret.
När papperslösa förlorar jobbet står de helt utan skyddsnät
Många av de som söker hjälp hos centret befinner sig i en desperat situation, berättar Sten-Erik Johansson. När de blir av med jobbet står de utan försörjning. Det har också varit svårt att resa till andra länder under pandemin för att söka jobb, då många länder stängt sina gränser.
– Det är en oerhört tuff situation för de som vi möter. Under pandemin har många förlorat sin försörjning här och inte heller kunnat ta sig någon annanstans under pandemin.
Vågar inte ställa krav på företagen
Många av ärendena som centret drivit under coronakrisen handlar om papperslösa som plötsligt blivit av med sina arbeten, och dessutom inte fått sin intjänade lön utbetald.
– Vi jobbar ofta med det mest grundläggande, rätten till den lön man slitit för. Det är många gånger skrämmande att se hur illa det är ställt på arbetsmarknaden i Sverige, säger Sten-Erik Johansson.
Papperslösa i Sverige
Migrationsinfo.se, en webbplats som presenterar forskning och statistik om integration och migration i Sverige, uppger att mellan 10 000 och 35 000 papperslösa personer uppehåller sig i Sverige. Detta enligt ungefärliga beräkningar från 2010.
Av dessa är uppskattningsvis 2 000-3 000 barn. Inom EU beräknar man att det finns cirka 2,6 till 6 miljoner papperslösa.
Papperslösa finns inte registrerade någonstans i landet som de uppehåller sig och håller sig oftast på avstånd från myndigheter av rädsla för att bli utvisade. Därför är det svårt att få exakta siffror på antalet, både i Sverige och i resten av EU.
Fackligt center för papperslösa uppger till exempel på sin hemsida att antalet papperslösa i Sverige snarare ligger på mellan 30 000 och 50 000 personer.
Han menar också att papperslösa kan vara mer utsatta för att smittas av coronaviruset på arbetet.
Som papperslös städare kan det till exempel vara svårare att sätta krav på skyddsutrustning och riskbedömningar under coronapandemin. Det är också vanligt att arbeta på oseriösa företag, där det inte finns några fackanslutna eller någon fackklubb att fråga om råd.
Utsatt situation förvärras av krisen
Papperslösa har rätt till vård i Sverige, om det handlar om vård som inte kan vänta. Men det är inte alltid den som är papperslös vågar söka sig till sjukvården, trots att vården inte får lämna ut uppgifter om papperslösa till andra myndigheter.
– Jag tror att det är vanligt att vänta in i det längsta. Det kan finnas en rädsla för att upptäckas av myndigheter. I värsta fall kan det leda till att man söker vård för sent.
– Papperslösa är alltid i en utsatt position, men under coronapandemin upplever vi att situationen för många av de vi möter förvärrats ytterliggare, säger Sten-Erik Johansson.