Myndigheter ska upptäcka brott i städbranschen
Förra året kontrollerade myndigheterna närmare 2000 företag. Bland annat upptäcktes människohandel och omänskliga arbetstider. Slutsatsen är att utländsk arbetskraft exploateras på flera olika sätt. I år ska städbranschen granskas.
Riskfyllda arbetsmiljöer, bristande säkerhetsutrustning, bidragsbrott, svartjobb, illegal arbetskraft, omänskliga arbetstider, människohandel.
Det är bara några av alla de brott i arbetslivet som Arbetsmiljöverket, Polisen, Skatteverket och flera andra myndigheter upptäckt.
Brottsligheten i arbetslivet skapar en farlig arbetsmiljö där människor far väldigt illa.
”De grå företagen har blivit svarta”
Under 2019 genomfördes nästan 2000 kontroller i bland annat byggbranschen, restaurangbranschen och skönhetsindustrin. Slutsatsen är att utländsk arbetskraft exploateras på en rad olika sätt i svenskt arbetsliv.
– Brottsligheten i arbetslivet skapar en farlig arbetsmiljö där människor far väldigt illa. Företagen brister i sina säkerhetsrutiner vilket leder till sjukdom och i värsta fall döden för arbetare. Vi kan se att brottsligheten i arbetslivet förändrats och blivit grövre. De grå företagen har blivit svarta, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket.
Städbranschen är utsatt
Drygt ett av tio av de 2000 inspekterade företagen fick stänga delar eller hela sin verksamhet på grund av de brister som hittats. Över 10 miljoner i sanktionsavgifter har utfärdats. Myndigheterna pekar ut en rad branscher där det är extra stor risk att utländsk arbetskraft utnyttjas.
Städ är en av branscherna, och under 2020 ska myndigheterna prioritera kontroller på städföretagen.
När städningen sker på natten finns det en större risk för exploatering av arbetskraft, eftersom ingen ser vem som städar.
Pia Bergman som är expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket menar att brottsligheten i städbranschen är extra svår att komma åt.
– Städningen sker ofta på företag dit det kan vara svårt för myndigheterna att få tillträde. När städningen sker på natten finns det en större risk för exploatering av arbetskraft, eftersom ingen ser vem som städar. Vi myndigheter behöver hitta nya sätt att komma åt brottsligheten i städbranschen. Samarbetet med facken och arbetsgivarna är också viktigt för att identifiera de brottsliga företagen, säger Pia Bergman.
Ett hinder för att komma åt arbetslivsbrotten är också att informationen inte kan delas mellan myndigheterna på grund av sekretess, menar Pia Bergman.
Om myndighetssamarbetet mot brott i arbetslivet
Regeringen har gett åtta myndigheter i uppdrag att tillsammans utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder, under 2018-2020, för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
De myndigheter som deltar i myndighetssamverkan mot brott i arbetslivet är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.
Låga löner varningstecken
De svenska städföretagen har ett stort inslag av utländsk arbetskraft. Det har visat sig höja risken för fel kring skatter, arbetstillstånd och arbetsmiljö.
När Skatteverket tittat på städbranschens löner upptäcktes att drygt 150 företag med fler än 10 anställda har en snittlön på under 15 000 kronor i månaden. Av dessa har drygt 40 procent en snittlön på under 13 000 kronor, vilket är den lön som Migrationsverket kräver för arbetstillstånd vid deltidsarbete.
Jag ser de låga lönerna som klara varningstecken på att utländska arbetare exploateras grovt i städbranschen.
– Jag ser de låga lönerna som klara varningstecken på att utländska arbetare exploateras grovt i städbranschen. Och när städföretagen kontrolleras märker vi ofta att våra farhågor stämmer. Men arbetet går framåt. Vi har börjat identifiera de brottsliga städföretagen och när flera olika myndigheter samarbetar kommer vi att komma åt brottsligheten på helt nya sätt, säger Pia Bergman.
