Samordningsnummer är en identitetsbeteckning som är ett komplement till personnummer. De kan användas för personer som inte är folkbokförda i Sverige men som svenska myndigheter behöver ha kontakt med.

Det kan gälla utländska studenter eller personer från utlandet som köper en bil.

Fejkat bilköp blir biljett in

En granskning i TV4-programmet Kalla fakta kallat ID-fabriken visade att ett vanligt bilköp kan bli en inträdesbiljett till den svenska arbetsmarknaden. De avslöjade en härva där personer i Sverige tar betalt av utländska medborgare för att skaffa ett samordningsnummer.

Flera städföretag fanns bland dem som använder personer med samordningsnummer men som saknar arbetstillstånd.

Samordningsnumren har kunnat användas för att utnyttja personer och för organiserad brottslighet, enligt Skatteverket.

Nu ska reglerna skärpas

Regeringen tillsatte nyligen en utredare som ska se över systemet med samordningsnummer. Bland annat ska nummer som inte används avregistreras efter fem år, rapporterar Sveriges radio. Den som får ett samordningsnummer ska också visa upp en kontaktadress och Skatteverket ska få avregistrera en person som har fått nummer som bygger på felaktiga personuppgifter.

Många av våra medlemmar vittnar om att det är svårt att få kontakt med Migrationsverket

Arbetsgivarorganisationen Almega Städföretagen tycker att reglerna behöver skärpas ytterligare.

Sekretess ett hinder

– Vi tycker att det är bra att regeringen agerar och är positiva till förslagen vid en första anblick. Men vi anser att det krävs betydligt mer, bland annat att våra medlemsföretag lättare ska kunna få besked av Migrationsverket om en person har giltigt arbetstillstånd. Många av våra medlemmar vittnar om att det är svårt att få kontakt med Migrationsverket, säger Emma Unevik, ordförande för Almega Städföretagen. 

Emma Unevik, ordförande för Almega Städföretagen och vd för Stockholms Städsystem AB. Bild: Linda Broström

Hon anser också att myndigheternas samarbete kan förbättras.

– Nuvarande sekretessregler gör att brottsligheten kan fortgå. Myndigheterna borde samarbete och sekretessen ersättas av en rapporteringsskyldighet, fortsätter Emma Unevik. 

Vad gör ni som arbetsgivarorganisation för att stävja regelfusk bland de egna medlemsföretagen?

– Vi har redan gjort en hel del genom att upprätta en guide för arbetsgivarna och informera om vad som gäller för arbetstillstånd. Det gjorde vi för ganska länge sedan, för att försöka förekomma att problem uppstår.

Granskningen i Kalla fakta visade att flera av era medlemsföretag inte höll sig till reglerna, tycker du att ni gjort tillräckligt?

– Vi har gått ut med massor av information. Jag tycker självklart att man ska göra rätt, men reglerna är tyvärr väldigt snåriga så det är inte helt lätt alltid att tolka dem och där finns en del regelförenkling att arbeta på från myndigheternas sida för att underlätta för företagen att göra rätt, säger Emma Unevik. 

Facket ser andra problem

Fastighets ordförande Magnus Pettersson ser positivt på regeringens förslag att skärpa reglerna.

Magnus Pettersson, ordförande för Fastighets. Bild: Anna Ledin Wirén

– Det är ett bra första steg och sedan får vi se på utfallet och utvärdera. Allt som begränsar möjligheten till missbruk av de olika systemen för företagens egna ekonomiska vinning är positivt, säger Magnus Pettersson.

Han delar bilden att brottslighet och fusk måste bort från servicebranscherna, men ser i den fackliga vardagen att subventionerade anställningar utgör ett större hot för medlemmarna än samordningsnumren. 

–För oss som fackförbund har inte samordningsnumren inneburit några jätteproblem. Det är arbetsgivarsidan som brottas mer med detta. Vi ser större faror med att subventionerade anställningar snedvrider konkurrensen, och där får vi in många ärenden att yttra oss om. Men det handlar framför allt om anställningar av personer med personnummer, säger Magnus Pettersson.