– Det som gjorde att jag sa ja är låglönesatsningen, kommenterar Fastighets ordförande Magnus Pettersson, som tillsammans med de andra LO-förbundens ordförande tog ställning till uppgörelsen under natten till i söndags.

Låglönesatsning avgjorde

Han berättar att modellen som ska ge mer lönepengar på områden där lönen är lägre än 26 100 kronor var den svåraste frågan för industriparterna att enas kring. Att de till sist gjorde det var avgörande för Fastighets.

– Men det är beklagligt att de fick släppa retroaktiviteten, säger Magnus Pettersson.

Inga retroaktiva pengar

Industrifackens förklaring är att det tecknade avtalet ger större lönehöjning per avtalsår än det tidigare. Det var också tvärnej från arbetsgivarna på den punkten, oavsett om den nya lönen skulle ha börjat gälla redan i våras eller om det hade varit en engångsersättning.

Fastighets och flera andra förbund krävde full retroaktivitet inför industrins uppgörelse. Ett vanligt år skulle lönehöjningarna ha gällt från den 1 april.

– Och det hade nästan varit bortkastat med en klumpsumma retroaktivt. Den höjning som facken nu drev igenom hänger i alla fall med för all framtid, säger Fastighets Magnus Pettersson.

Fastighets förhandlar under resten av året fram nya centrala kollektivavtal på 17 områden. Några har redan gått ut, och denna vecka möter fackets förhandlare arbetsgivarna inom Fastigo, Almega fastighetsarbetsgivarna samt specialservice. Redan i dag går Fastighets och flera andra fackförbund in i skarpt läge på Samhallavtalet.

Fastighets följer märket

Lönerna i Fastighets avtal kommer att grunda sig på helgens uppgörelse mellan facken och arbetsgivarna inom industrin. En tradition på svensk arbetsmarknad är att industrins avtal är en norm för övriga uppgörelser. Industrilönerna blir märket som andra fack och arbetsgivare följer.

Fastighets tidtabell

Några avtal gick ut i lördags, den sista oktober. Intensiva förhandlingar är därför i gång på Fastigoavtalet, fastighetsavtalet med Almega samt specialserviceavtalet för sanerare.

Samhallavtalet, som gäller för samtliga anställda arbetare inom LO-förbunden, har också gått ut.

Sist ut för Fastighets är städavtalen som löper ut på nyårsafton.

Det betyder en höjning på ungefär 3 procent nu och ytterligare 2,4 procent våren 2022. Fastighets kommer att omvandla sina krav till kronor i stället för procent.

Industriavtalet 2020

Så här ser uppgörelsen mellan fack och arbetsgivare i industrin ut:

• Avtalen löper över 29 månader men går att sägs upp inför de 12 tolv sista månaderna.

• Avtalsvärdet är 5,4 procent, det vill säga att det kostar arbetsgivarna 5,4 procent. Eftersom nya avsättningar till pension ingår betyder det att lönerna höjs med mellan 4,9 och 5 procent.

• Höjningen sker i två steg: 3 procent den 1 november 2020 och 2,4 procent den 1 april 2022

• Inbetalningarna till tjänstepension ska i år starta när den anställda är 24 år i stället för 25, som det varit hittills. En sänkning till 23 och 22 års ålder följer de närmaste två åren.

• En låglönesatsning ska ge mer pengar till lönepotten på arbetsplatser eller branscher där de anställda tjänar under 26 100 per månad.

Hela avtalsrörelsen gjorde paus i våras, när coronapandemin slog till. De gamla avtalen fortsatte att gälla, de prolongerades till olika datum under hösten.

Kompensation för försenad höjning

I går, söndag, presenterade industriparterna sin uppgörelse. Facken var i sina kommentarer hyggligt nöjda medan arbetsgivarna uttryckte att kostnaderna skulle öka för mycket. Lönerna höjs mer än vad industrimedlarna föreslog från början.

Att det inte blir någon lönehöjning från i våras, då avtalen skulle ha löpt ut, förklarar IF Metalls ordförande Marie Nilsson så här:

– Det var viktigt att få ett framtungt avtal. Att få 3 procent redan i dag kan man se som en kompensation, säger hon till Dagens Arbete.

Nöjda kommentarer från LO

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson är nöjd med uppgörelsen som nu styr de övriga kollektivavtalen.

– Det är glädjande att man har lyckats växla upp löneutvecklingstakten, trots ett mycket svårt läge med pandemin och allt, säger han till TT.

Arbetsgivarnas hållning är däremot att det blir svårt för en del företag att klara kostnadsökningen, även inom industrin. Almega, som är Fastighets motpart på många avtalsområden, är mycket hård i sin bedömning:

Arbetsgivare kritiska

– Vi kan konstatera att denna gång har industrins parter inte lyckats komma överens om en normering som tar hänsyn till hela näringslivet. Om det här avtalet får fullt genomslag bland våra branscher riskerar följderna att bli katastrofala, säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef inom Almega, i ett pressmeddelande.

Fastighets har en rad andra krav än själva lönenivån när förhandlingarna nu går in i ett avgörande skede.

Fler krav från Fastighets

Några av Fastighets krav i förhandlingarna med Fastigo och Almega fastighetsarbetsgivarna:

• Antal semesterdagar ska öka med två.

• Semesterdagstillägg ska få bytas till fler lediga dagar.

• Arbetstagare som fullgjort beredskap under sju dagar i följd ska få rätt till ledighet utan löneavdrag i fyra timmar i anslutning till följande veckovila.

• Stärkt arbetsanpassning och rehabilitering.

• Stärkt skydd mot sexuella trakasserier i arbetslivet.

• Det ska framgå i avtalet att en arbetsmiljöutbildning på minst 40 timmar ska erbjudas nya skyddsombud under deras första sex månader med uppdraget.

En tvistefråga är att arbetsgivarna vill att löneökningarna ska fördelas lokalt, ute på arbetsplatserna. Facket kräver en individgaranti som gäller för alla.

Avtalsrörelsen

Närmare tre miljoner anställda i hela Sverige ska få nya löneavtal under 2020. Det handlar om 485 avtal i olika branscher.

Både arbetare, tjänstemän och akademiker väntar på lönehöjningarna. Gällande avtal förlängdes i våras på grund av corona.

Nu är industrins avtal klara. Förhandlingarna fart i de flesta andra branscher när industrin har satt ett märke för löneökningarna.