2020 har varit ett mycket ovanligt år. Avtalsrörelsen blev också mycket märklig. Först sköts den upp i våras på grund av coronapandemin. Sedan hände det för Fastighets ovanliga att en rad avtal kunde förhandlas fram utan att ta till konfliktvapnet.

2017 duggade strejkvarslen tätt. I år fick Fastighets till och med igenom LO-samordningens låglönesatsning på städavtalet Serviceentreprenad utan varsel. Låglönesatsningen ger mer pengar i potten för den som tjänar under 26 100 kronor, vilket är många på städavtalet. Både fack och arbetsgivare andas visserligen att det var tuffa förhandlingar, men de gick i mål och landade i lönehöjning med 757 kronor från den 1 januari. Totalt 1387 kronor under avtalsperioden.

Att höja lägstalönerna är ett rött skynke för arbetsgivarsidan

Det nya avtalet som Fastighets och Seko förhandlat med Almega innebär att lägstalönerna höjs med samma summa som utgående löner. Att höja lägstalönerna är ett rött skynke för arbetsgivarsidan, som hävdar att lägstalönerna ligger på tok för högt på den svenska arbetsmarknaden.

Men det är särskilt viktigt att höja dessa på städavtalet, eftersom väldigt många städare har just lägstalönen. ”Många vill ha mer pengar i fickan. Det är svårt att få pengarna att räcka”, säger städaren Catherine Nilsson i en kommentar till nya uppgörelsen. Även för städaren Caroline Gustavsson är den bistra verkligheten att lägstalönen inte är på tok för hög i förhållande till hyra, mat och andra basutgifter i en barnfamilj. ”Samhället är inte gjort för ensamstående. Det är tufft som ensamstående mamma att få ihop ekonomin”, säger Caroline Gustavsson.

Pengar i fickan här och nu är viktigast för de flesta. Utöver de hundralappar som tickar in för alla på lönekontot redan i år så finns det pengar som kommer få stor betydelse längre fram för de yngre.

En del av uppgörelsen är att arbetsgivarna ska börja betala in tjänstepension tidigare än nuvarande 25 år. Det här är viktigt, eftersom det allmänna pensionssystemet är svagt blir tjänstepensionen, eller avtalspension som det också kallas, avgörande. 

Det här kommer innebära tusentals kronor mer i pensionskapital för de yngre. Ju tidigare i arbetslivet pensionspengarna betalas in, desto mer hinner de förränta sig innan pensionsåldern.

Ett annat förhandlingsresultat med potential är att LO-fackens krav på åtgärder mot sexuella trakasserier rullar ut med arbetsgrupper där fack och arbetsgivare ska hitta lösningar. Det gäller i första hand trakasserier som sker av allmänhet, kunder, uppdragsgivare, så kallad ”tredje man”. Men det finns självklart anledning att adressera trakasserier oavsett vem som utför dem.

Detta är väl inget problem hos oss, kanske du tänker. Visst har vi kollegan som ger sexkommentarer i lunchrummet och visst kör vi med lite råa skämt, men det är ju bara på skoj?

Visst har vi hört om den där slemmiga kunden som tafsat, men lite får man väl tåla?

var fjärde ung kvinna har utsatts för sextrakasserier

Nej, ingen ska behöva tåla ovälkomna fysiska eller verbala närmanden. Sexuella trakasserier är obehagliga, störande och skrämmande. 11 procent av kvinnor på arbetsmarknaden och två procent av männen svarar i en ny undersökning att de har varit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet under det senaste året. För unga är det ännu vanligare, var fjärde ung kvinna har utsatts för sextrakasserier. 

Kvinnliga städare 6 % sextrakasserade

Samma rapport från Arbetsmiljöverket visar att 6 procent av de kvinnliga städarna minst en gång de senaste 12 månaderna blivit utsatt för sexuella trakasserier från chefer eller arbetskamrater.

Det är fruktansvärt, sextrakasserierna hör varken hemma på arbetsplatser eller i samhället i övrigt. Det är hög tid att dessa unkna beteenden städas bort.

Tänk ett nytt år utan trakasserier, med schyssta villkor och en ökad jämlikhet. Tänk ett nytt år där coronapandemin släpper sitt stenhårda grepp om oss alla. Vi måste tro på bättre tider, och vi måste kämpa för att nå dit. Ta hand om er, var rädda om varandra och god jul!