Varje år får svenska myndigheter ett så kallat regleringsbrev från regeringen. Där står det hur mycket pengar myndigheten får. Det står också mer om målen för myndigheten och vilka uppdrag den har. I år ställer regeringen en rad krav på Arbetsförmedlingen. Flera av dem handlar om hanteringen av arbetssökande med en funktionsnedsättning som sätter ner deras förmåga att jobba.

Att regeringen behöver se över sitt sätt att styra Samhall konstaterade en rapport från Statskontoret för snart fyra år sedan. En slutsatsen var att kraven på de anställda över tid har förändrats och skärpts.

I riksdagen fördes en debatt om ifall Samhall borde reformeras i grunden. Från bland annat Liberalerna och Centern framfördes att det statliga företaget mer bör rikta sig mot personer med svårare funktionsnedsättningar än i dag. I den kritiken låg att Samhall i upphandlingar kan konkurrera med vanliga företag.

”Stora brister”

Avgörandet om vem som ska få jobb på Samhall sker dock på Arbetsförmedlingen. Därför ställer regeringen de nya kraven på myndigheten.

– Det har länge funnits stora brister hos Arbetsförmedlingen när det gäller hur myndigheten jobbar mot personer med funktionsnedsättning, tycker Mikael Klein.

Han är intressepolitisk chef på organisationen Funktionsrätt Sverige, som haft en hel del kontakter med regeringen. Lobbyarbetet har trappats upp under de senaste åren, efter beslutet att Arbetsförmedlingen ska omdanas och bantas.

– Det har tagit sanslöst lång tid att bedöma och identifiera om en person har funktionsnedsättning – trots att det för de flesta inte skulle behöva ta mer än en dag. Arbetsförmedlingens koder har sagt väldigt lite om personens förutsättningar för jobb. Och besluten om vem som ska få vilket stöd har inte förklarats eller motiverats.

Tydlig och tidig bedömning

Mikael Klein är positiv till de nya kraven på Arbetsförmedlingen. De kan sammanfattas på detta sätt:

• Myndigheten ska analysera sina egna metoder och arbetssätt när den bedömer arbetsförmågan hos personer med funktionsnedsättning. Brister i det arbetet ska åtgärdas. Viktigt är att bedömningen av arbetsförmågan är tydlig och tidig, skriver regeringen.

• Samhalls och Arbetsförmedlingens mål om att minst 40 procent av de som anställs ska ha särskilda behov ska ses över. Både nivån på målet och vilka grupper som ska prioriteras ska utvärderas.  

Bättre uppföljning

• Hur anvisningarna till skyddade arbeten hos Samhall sker och vilka som anvisas ska följas upp. Arbetsmetoder och sätt att samverka med Samhall ska utvecklas.

– Det handlar om att Arbetsförmedlingen ska se över så att de som får jobb på Samhall verkligen är de som har de största behoven, säger Albin Falkmer, kommunikationschef på Samhall.

– Det tycker vi är jättebra, även om vi inte har några indikationer på att de inte har anvisat rätt personer förut, fortsätter han.

Arbetsförmedlingens förvandling

Moderaterna och Kristdemokraterna drev igenom en kraftig omvandling och bantning av Arbetsförmedlingen i sin budget för 2019. Omställningsprocess ska vara genomförd 2022.

Syftet är ökat fokus på digitalisering.

Arbetsförmedlingen avvecklade kontor på 132 orter mellan 2019 och 2020. Senare har några av dem öppnat igen.

I omdaningen ingår att fristående aktörer ska matcha arbetssökande med arbetsgivare.

Samhall

Staten äger Samhall.

Grunduppdraget är att erbjuda jobb åt personer med funktionsnedsättning.

Ett mål är att minst 1 500 anställda varje år ska få ett jobb på den vanliga arbetsmarknaden.

Samhall har ungefär 26 000 anställda. De har en funktionsnedsättning och jobbar bland annat inom städ, tvätt, omsorg, fastighetsskötsel, logistik eller tillverkning.

För i första hand unga som varit arbetslösa länge finns anställningsformen lönebidrag för utveckling (LFU). I år ska det finnas cirka 2 000 LFU-jobb på Samhall.